torsdag 31 januari 2008

Smidig som en bussterminal

Igår var det mycket tydligt hur osmidig jag faktiskt är. Jag har aldrig sett Pilates som ett alternativ, tycker att det verkar alldeles för segt och lågintensivt, men eftersom vi hade en DVD hemma så kunde det inte skada att prova. Och jag kunde konstatera några saker:
- Jag kan inte sitta i skräddarställning på ett bekvämt sätt.
- Det knakar i min kropp när jag tänjer den åt olika håll.
- Jag kan inte röra mig och andas rätt samtidigt.
- Pilates går ganska fort när man är ovan.

Först körde jag en introduktion följt av ett nybörjarprogram på 20 minuter. Därefter klickade jag igång 10 minuter "Power Pilates". Och även om det inte var lika tungt som ett pass i gymmet så gjorde ovannämnda skäl att det var rätt besvärligt iallafall. Och det var många övningar för bålen. Gör man de helt korrekt kan ett Pilates-pass vara väldigt nyttigt. För mig som fick koncentrera mig till max på vad jag höll på med, tror jag inte att det gav riktigt lika mycket. Mer än en insikt om hur stel jag är. Jag kanske borde göra nåt åt det.

Idag är det träningsvila. Ska hem efter lunch och VABa och ikväll ska jag träffa min ena bror och gå på teater. Det ska bli kul!

Smidig som en bussterminal

Igår var det mycket tydligt hur osmidig jag faktiskt är. Jag har aldrig sett Pilates som ett alternativ, tycker att det verkar alldeles för segt och lågintensivt, men eftersom vi hade en DVD hemma så kunde det inte skada att prova. Och jag kunde konstatera några saker:
- Jag kan inte sitta i skräddarställning på ett bekvämt sätt.
- Det knakar i min kropp när jag tänjer den åt olika håll.
- Jag kan inte röra mig och andas rätt samtidigt.
- Pilates går ganska fort när man är ovan.

Först körde jag en introduktion följt av ett nybörjarprogram på 20 minuter. Därefter klickade jag igång 10 minuter "Power Pilates". Och även om det inte var lika tungt som ett pass i gymmet så gjorde ovannämnda skäl att det var rätt besvärligt iallafall. Och det var många övningar för bålen. Gör man de helt korrekt kan ett Pilates-pass vara väldigt nyttigt. För mig som fick koncentrera mig till max på vad jag höll på med, tror jag inte att det gav riktigt lika mycket. Mer än en insikt om hur stel jag är. Jag kanske borde göra nåt åt det.

Idag är det träningsvila. Ska hem efter lunch och VABa och ikväll ska jag träffa min ena bror och gå på teater. Det ska bli kul!

onsdag 30 januari 2008

Lugn eftermiddag

Jag är dålig på att lägga in bilder i bloggen, vilket är synd för det blir ju så himla mycket trevligare att läsa en blogg som illustreras på nåt sätt. Så jag tog kort på middagen, som jag var mycket nöjd med.
Samtidigt är det svårt att få det att se riktigt gott ut. Det är ungefär som när man var fjortis och visade nån ett foto på killen man var kär i: "Han ser inte ut så här i verkligenheten" dvs han var mycket mycket snyggare. Och det är väl lite så med kycklingrätten här ovan, den såg mycket mycket godare ut på riktigt. :-)

Jag har en bok, "Våra bästa GI-recept", där det finns en jätteenkel och jättegod kycklingrätt med ruccola, kantareller och riven parmesan. Vi hade inget av det hemma så jag tog babyspenat, champinjoner och grevéost. Jag hittade även lite broccoli och grabbarna fick råris också. Det blev väldigt gott, även om 3,5-åringen var lite skeptiskt och satsade mest på riset. Till slut smakade han lite kyckling också och gillade det.


Annars var det en lugn VAB-eftermiddag. Lillkillen skulle sova middag och jag lyckades locka med mig 3,5-åringen till sängen också. Det slutade med att vi sov 2,5 timme. Vilket var precis vad vi behövde!

Lugn eftermiddag

Jag är dålig på att lägga in bilder i bloggen, vilket är synd för det blir ju så himla mycket trevligare att läsa en blogg som illustreras på nåt sätt. Så jag tog kort på middagen, som jag var mycket nöjd med.
Samtidigt är det svårt att få det att se riktigt gott ut. Det är ungefär som när man var fjortis och visade nån ett foto på killen man var kär i: "Han ser inte ut så här i verkligenheten" dvs han var mycket mycket snyggare. Och det är väl lite så med kycklingrätten här ovan, den såg mycket mycket godare ut på riktigt. :-)

Jag har en bok, "Våra bästa GI-recept", där det finns en jätteenkel och jättegod kycklingrätt med ruccola, kantareller och riven parmesan. Vi hade inget av det hemma så jag tog babyspenat, champinjoner och grevéost. Jag hittade även lite broccoli och grabbarna fick råris också. Det blev väldigt gott, även om 3,5-åringen var lite skeptiskt och satsade mest på riset. Till slut smakade han lite kyckling också och gillade det.


Annars var det en lugn VAB-eftermiddag. Lillkillen skulle sova middag och jag lyckades locka med mig 3,5-åringen till sängen också. Det slutade med att vi sov 2,5 timme. Vilket var precis vad vi behövde!

Mer fart

L hade programmerat in vårt pass i sin GPS-klocka. 16,5 minuter uppvärmningsjogg följt av 3x100 meter koordinationslopp och därefter 5 x 1000 meter. Tanken är ju att hålla ett hyfsat tempo under 1000 meter. Och det är ganska långt, kunde jag konstatera rätt många gånger under passet. Första intervallen gick jag ut alldeles för hårt men under de efterföljande kilometrarna kändes det bra, även om det var jobbigt. Jag hittade ett tempo där jag bara kunde låta benen gå. Tempot låg runt 5:10-5:30, på slutet närmare 5:00. Och min GPS-mojäng mäter ganska rätt. Sträckan stämde bra medan tempot inte riktigt överensstämde med Ls hela tiden.

Väl hemma tog jag en dusch och la mig i soffan och tittade på ett inspelat "Grey's anatomy". Serien går i repris på Kanal 5 17.35 men då är vi mitt uppe i middagsstöket så när barnen sover tittar vi alltid på inspelningen. Det är kul att upptäcka en serie som man tidigare inte brytt sig om, och den slår Cityakuten med hästlängder!

Idag skulle det blivit styrketräning på jobbet, men pga sjuka barn måste jag hem och VAB:a. Före jul lånade vi en Pilates-DVD av sambons svägerska. Den ska vi köra ikväll, är tanken!

Mer fart

L hade programmerat in vårt pass i sin GPS-klocka. 16,5 minuter uppvärmningsjogg följt av 3x100 meter koordinationslopp och därefter 5 x 1000 meter. Tanken är ju att hålla ett hyfsat tempo under 1000 meter. Och det är ganska långt, kunde jag konstatera rätt många gånger under passet. Första intervallen gick jag ut alldeles för hårt men under de efterföljande kilometrarna kändes det bra, även om det var jobbigt. Jag hittade ett tempo där jag bara kunde låta benen gå. Tempot låg runt 5:10-5:30, på slutet närmare 5:00. Och min GPS-mojäng mäter ganska rätt. Sträckan stämde bra medan tempot inte riktigt överensstämde med Ls hela tiden.

Väl hemma tog jag en dusch och la mig i soffan och tittade på ett inspelat "Grey's anatomy". Serien går i repris på Kanal 5 17.35 men då är vi mitt uppe i middagsstöket så när barnen sover tittar vi alltid på inspelningen. Det är kul att upptäcka en serie som man tidigare inte brytt sig om, och den slår Cityakuten med hästlängder!

Idag skulle det blivit styrketräning på jobbet, men pga sjuka barn måste jag hem och VAB:a. Före jul lånade vi en Pilates-DVD av sambons svägerska. Den ska vi köra ikväll, är tanken!

tisdag 29 januari 2008

Kort rapport

Den uppmärksamme läsaren har säkert sett att viktprojektet går sådär. På klassiskt vis gick det finfint de första två veckorna för att sedan avstanna och nu vet jag inte riktigt vad som har hänt. Men, året är långt!

Igår var jag nere i gymmet. Det dök upp 5 kollegor under tiden så det blev rätt trångt. Jag orkade något mer än förra veckan och det känns ju bra. Gå upp i vikt och bli klenare är ju inte lika roligt.

Ikväll är det löpning med L som gäller. Vi ska mäta upp en sträcka på 500-1000 meter som vi ska fartleka på. Jag har länge velat ha en uppmätt sträcka att testa formen på kontinuerligt och ikväll ska det bli av.

För övrigt har den nya fasen i livet börjat. Igår lämnade jag två killar på dagis för första gången (det gick bra tillslut) och idag ska jag hämta dem (de har varit hem emellan).

Kort rapport

Den uppmärksamme läsaren har säkert sett att viktprojektet går sådär. På klassiskt vis gick det finfint de första två veckorna för att sedan avstanna och nu vet jag inte riktigt vad som har hänt. Men, året är långt!

Igår var jag nere i gymmet. Det dök upp 5 kollegor under tiden så det blev rätt trångt. Jag orkade något mer än förra veckan och det känns ju bra. Gå upp i vikt och bli klenare är ju inte lika roligt.

Ikväll är det löpning med L som gäller. Vi ska mäta upp en sträcka på 500-1000 meter som vi ska fartleka på. Jag har länge velat ha en uppmätt sträcka att testa formen på kontinuerligt och ikväll ska det bli av.

För övrigt har den nya fasen i livet börjat. Igår lämnade jag två killar på dagis för första gången (det gick bra tillslut) och idag ska jag hämta dem (de har varit hem emellan).

söndag 27 januari 2008

Uppvaknandet

Det var planerad vila i fredags och igår blev det ingen träning heller. Det var en sån där dag när hela familjen var i ofas och jag egentligen var i stort behov av att komma ut i friska luften ensam, men det blev inte så. Våra kompisar I och H kom på middag med deras lillkille och det gjorde ju att dagen blev riktigt bra till slut.

Idag var det löpning inplanerad med L. Hon hade varit förkyld så jag förväntade mig en lugn jogg, eller nåt. Men det borde jag ha lärt vid det här laget; att tränar jag med L så går det alltid fortare än jag egentligen har ork för, så också idag. Hon hade fått en GPS-klocka och ville testa den. Jag föreslog en runda på 45 minuter och hon föreslog tempot 5:30. Alltså, 5:30 är ju långsammare än de gånger jag sprungit milen på 53 minuter, men jag blev fort rätt trött. Det blev knappt 38 minuter i en snittfart på 5:36. Jag var slut när vi var färdiga och det gjorde mig rätt uppgiven.

För troligtvis är det helt enkelt så att jag inte är bättre på att springa än så. Och min GPS-mojäng, som jag beskyllt för att mäta fel, har förmodligen haft helt rätt hela tiden. Jag tror att jag springer ganska fort, men det gör jag inte alls. Jag lufsar omkring. Och att springa milen under 50 minuter känns inte realistiskt, inte nu iallafall.

Men än är jag inte redo att ge upp och acceptera att jag är en taskig löpare. På tisdag kväll blir det ett intervallpass. Då ska det väl bli lite fart iallafall!

Uppvaknandet

Det var planerad vila i fredags och igår blev det ingen träning heller. Det var en sån där dag när hela familjen var i ofas och jag egentligen var i stort behov av att komma ut i friska luften ensam, men det blev inte så. Våra kompisar I och H kom på middag med deras lillkille och det gjorde ju att dagen blev riktigt bra till slut.

Idag var det löpning inplanerad med L. Hon hade varit förkyld så jag förväntade mig en lugn jogg, eller nåt. Men det borde jag ha lärt vid det här laget; att tränar jag med L så går det alltid fortare än jag egentligen har ork för, så också idag. Hon hade fått en GPS-klocka och ville testa den. Jag föreslog en runda på 45 minuter och hon föreslog tempot 5:30. Alltså, 5:30 är ju långsammare än de gånger jag sprungit milen på 53 minuter, men jag blev fort rätt trött. Det blev knappt 38 minuter i en snittfart på 5:36. Jag var slut när vi var färdiga och det gjorde mig rätt uppgiven.

För troligtvis är det helt enkelt så att jag inte är bättre på att springa än så. Och min GPS-mojäng, som jag beskyllt för att mäta fel, har förmodligen haft helt rätt hela tiden. Jag tror att jag springer ganska fort, men det gör jag inte alls. Jag lufsar omkring. Och att springa milen under 50 minuter känns inte realistiskt, inte nu iallafall.

Men än är jag inte redo att ge upp och acceptera att jag är en taskig löpare. På tisdag kväll blir det ett intervallpass. Då ska det väl bli lite fart iallafall!

torsdag 24 januari 2008

Jag har blivit en snackare....

Jag tänkte först gå till jobbgymmet det första jag gjorde på morgonen men två arbetskompisar skulle gå ner lite senare så jag hakade på. Egentligen gillar jag bäst att träna ensam, eftersom jag inte vill riskera att behöva prata med nån (det brukar göra träningen mindre effektiv) men idag kände jag för sällskap. Jag körde benövningarna som var kvar från igår, la på mer vikt på alla övningarna och tog verkligen i. På det viset var träningspasset jättebra. Däremot, eller dessutom (beroende på hur man ser det) upptäckte jag hur trevligt det var att snick-snacka med kollegorna i de kanske lite för långa vilopauserna. Åh nej, jag har blivit en snackare.....

Ikväll skulle jag ha sprungit en sväng men det dök upp ett möte i en förening jag är engagerad i så det blir inget. Närmsta träningspass blir förhoppningsvis på lördag, om det går att klämma in!

Jag har blivit en snackare....

Jag tänkte först gå till jobbgymmet det första jag gjorde på morgonen men två arbetskompisar skulle gå ner lite senare så jag hakade på. Egentligen gillar jag bäst att träna ensam, eftersom jag inte vill riskera att behöva prata med nån (det brukar göra träningen mindre effektiv) men idag kände jag för sällskap. Jag körde benövningarna som var kvar från igår, la på mer vikt på alla övningarna och tog verkligen i. På det viset var träningspasset jättebra. Däremot, eller dessutom (beroende på hur man ser det) upptäckte jag hur trevligt det var att snick-snacka med kollegorna i de kanske lite för långa vilopauserna. Åh nej, jag har blivit en snackare.....

Ikväll skulle jag ha sprungit en sväng men det dök upp ett möte i en förening jag är engagerad i så det blir inget. Närmsta träningspass blir förhoppningsvis på lördag, om det går att klämma in!

onsdag 23 januari 2008

Ett kort men intensivt styrkepass

Egentligen skulle jag ha vilat idag eftersom jag sprang långt igår, men eftersom arbetskompisen R skulle ner till gymmet ville jag hänga med. Det är ju ett trevligt sätt att umgås, även om det inte blir så mycket prat under träningen men väl i lunchrestaurangen efteråt.

Hursom, meningen var att jag skulle köra ben, triceps och mage men jag hoppade över nästan alla benövningar och koncentrerade mig på triceps och mage. Först är det ett superset med dips mellan två bänkar i kombination med triceps-press med stång. Och det är rätt tufft att köra två övningar för samma muskelgrupp direkt efter varann 3 gånger. I måndags gjorde jag likadant för biceps och träningsvärken sitter fortfarande i.

Magövningar ligger som ett triset: crunches på boll, ihoprullning på boll och plankan. Den här gången orkade jag plankan några sekunder längre än sist: 1,30+1,10+1,05. Jag vet inte hur de tiderna står sig i konkurrensen, men jag mäktar inte med mer just nu. Synd bara att magen är så plufsig. Precis som med mina armar är det rent omöjligt att se några eventuella muskler. Jag får hoppas att de är där!:-)

Ett kort men intensivt styrkepass

Egentligen skulle jag ha vilat idag eftersom jag sprang långt igår, men eftersom arbetskompisen R skulle ner till gymmet ville jag hänga med. Det är ju ett trevligt sätt att umgås, även om det inte blir så mycket prat under träningen men väl i lunchrestaurangen efteråt.

Hursom, meningen var att jag skulle köra ben, triceps och mage men jag hoppade över nästan alla benövningar och koncentrerade mig på triceps och mage. Först är det ett superset med dips mellan två bänkar i kombination med triceps-press med stång. Och det är rätt tufft att köra två övningar för samma muskelgrupp direkt efter varann 3 gånger. I måndags gjorde jag likadant för biceps och träningsvärken sitter fortfarande i.

Magövningar ligger som ett triset: crunches på boll, ihoprullning på boll och plankan. Den här gången orkade jag plankan några sekunder längre än sist: 1,30+1,10+1,05. Jag vet inte hur de tiderna står sig i konkurrensen, men jag mäktar inte med mer just nu. Synd bara att magen är så plufsig. Precis som med mina armar är det rent omöjligt att se några eventuella muskler. Jag får hoppas att de är där!:-)

17 km lufs

Strax efter 14 lämnade jag jobbet. 1 timme 58 minuter senare var jag äntligen hemma efter ca 17 km jogging/lunkning/löpning.


Hemma

Högsta prio var att överhuvudtaget orka hela vägen och slippa ringa efter hämtning efter halva sträckan. Och det gick bra, men jag såg knappast ut som en spänstig medeldistanslöpare när jag lufsade fram.

Det är tre ganska sega passager längs vägen: en lång backe längs Bergshamravägen, en ännu länge backe förbi Danderyds Sjukhus och en ännu ännu längre (men flackare) del från Klingsta och senare förbi och in i Rinkebyskogen. Men, ingen av de backiga delarna kändes särkilt jobbiga, vilket kändes bra eftersom jag var lite orolig före.

Tempot blev till slut strax under 7 min/km, vilket inte duger på Göteborgsvarvet, men nu vet jag att jag klarar att ta mig 17 km utan att benen eller flåset säger ifrån. Nu kan jag börja träna på att ha högre fart!

När jag väl kom hem la jag mig i badkaret en stund och kände mig nästan lite illamående men efter middag och kaffe kändes det helt ok igen.

17 km lufs

Strax efter 14 lämnade jag jobbet. 1 timme 58 minuter senare var jag äntligen hemma efter ca 17 km jogging/lunkning/löpning.


Hemma

Högsta prio var att överhuvudtaget orka hela vägen och slippa ringa efter hämtning efter halva sträckan. Och det gick bra, men jag såg knappast ut som en spänstig medeldistanslöpare när jag lufsade fram.

Det är tre ganska sega passager längs vägen: en lång backe längs Bergshamravägen, en ännu länge backe förbi Danderyds Sjukhus och en ännu ännu längre (men flackare) del från Klingsta och senare förbi och in i Rinkebyskogen. Men, ingen av de backiga delarna kändes särkilt jobbiga, vilket kändes bra eftersom jag var lite orolig före.

Tempot blev till slut strax under 7 min/km, vilket inte duger på Göteborgsvarvet, men nu vet jag att jag klarar att ta mig 17 km utan att benen eller flåset säger ifrån. Nu kan jag börja träna på att ha högre fart!

När jag väl kom hem la jag mig i badkaret en stund och kände mig nästan lite illamående men efter middag och kaffe kändes det helt ok igen.

måndag 21 januari 2008

The Hologram Man

Före lunch var det andra passet med nya programmet. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig nu när jag tränar varje muskelgrupp bara en gång i veckan. Räcker det för att bli starkare? Det kanske inte går att dra någon slutsats på bara en vecka men jag har iallafall inte blivit klenare. Idag hade jag ännu ett nytt Ellos-linne på mig

och jag tyckte nästan att jag såg lite stark ut. Någonstans där under underhudsfettet på armarna finns antydan till muskler och det kan ha varit dem jag såg en glimt av i spegeln.

Mitt största framsteg idag var iallafall att jag ökade vikten på det sista setet (8 reps) lutande hantelpress, från 8 till 9 kg. Jag var rätt nöjd när jag plötsligt sneglade till höger där det låg en kille och pressade med 22 kg-hantlar. Det var jag så klart tvungen att kommentera i pausen.

Jag: "Oj oj, där ligger man i lä."
Han: [förläget]"Äh, det bara ser ut så."

Han hade 4-5 stycken hantelpar i skiftade tyngd runt omkring bänken så han körde väl dropsets. Så när 22 kg var för tungt gick han på nästa tills det inte fanns nån ork kvar, osv.

När jag stod i duschen började jag fundera på vad han hade sagt. "Det bara ser ut så". Kan han ha byggt egna hantlar av balsaträ och gjort de skrämmande lika ett par 22 kg-hantlar. Eller mörkade han på nåt annat sätt? Tagit en 2 kg-hantel och klistrat dit en extra 2:a? Var det en synvilla?


Eller var han i själva verket ett hologram?

The Hologram Man

Före lunch var det andra passet med nya programmet. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig nu när jag tränar varje muskelgrupp bara en gång i veckan. Räcker det för att bli starkare? Det kanske inte går att dra någon slutsats på bara en vecka men jag har iallafall inte blivit klenare. Idag hade jag ännu ett nytt Ellos-linne på mig

och jag tyckte nästan att jag såg lite stark ut. Någonstans där under underhudsfettet på armarna finns antydan till muskler och det kan ha varit dem jag såg en glimt av i spegeln.

Mitt största framsteg idag var iallafall att jag ökade vikten på det sista setet (8 reps) lutande hantelpress, från 8 till 9 kg. Jag var rätt nöjd när jag plötsligt sneglade till höger där det låg en kille och pressade med 22 kg-hantlar. Det var jag så klart tvungen att kommentera i pausen.

Jag: "Oj oj, där ligger man i lä."
Han: [förläget]"Äh, det bara ser ut så."

Han hade 4-5 stycken hantelpar i skiftade tyngd runt omkring bänken så han körde väl dropsets. Så när 22 kg var för tungt gick han på nästa tills det inte fanns nån ork kvar, osv.

När jag stod i duschen började jag fundera på vad han hade sagt. "Det bara ser ut så". Kan han ha byggt egna hantlar av balsaträ och gjort de skrämmande lika ett par 22 kg-hantlar. Eller mörkade han på nåt annat sätt? Tagit en 2 kg-hantel och klistrat dit en extra 2:a? Var det en synvilla?


Eller var han i själva verket ett hologram?

Business as usual

En helg går fort. Vi var hos svärföräldrarna och i lördags förmiddag genomförde jag veckans långpass. Det regnade och var bitvis rätt halt men jag höll låg fart och var ute i 80 minuter. Igår vilade jag.

Härom dagen fick jag en idé om att jag ska springa hem från jobbet imorrn. Det är 18 km, tror jag. Nu låter det här som en dålig ursäkt men igår kväll började det göra ont i höger ben, långt ner, när jag vrider på foten. Jag tänker så här att om det inte känns något imorrn så springer jag men jag tar med mig telefonen utifall att. Nästa vecka börjar dagishämtning och -lämningarna så det är denna vecka allt måste bli gjort. Som t ex att springa hem från jobbet. Och, hur svårt kan det vara?

Business as usual

En helg går fort. Vi var hos svärföräldrarna och i lördags förmiddag genomförde jag veckans långpass. Det regnade och var bitvis rätt halt men jag höll låg fart och var ute i 80 minuter. Igår vilade jag.

Härom dagen fick jag en idé om att jag ska springa hem från jobbet imorrn. Det är 18 km, tror jag. Nu låter det här som en dålig ursäkt men igår kväll började det göra ont i höger ben, långt ner, när jag vrider på foten. Jag tänker så här att om det inte känns något imorrn så springer jag men jag tar med mig telefonen utifall att. Nästa vecka börjar dagishämtning och -lämningarna så det är denna vecka allt måste bli gjort. Som t ex att springa hem från jobbet. Och, hur svårt kan det vara?

fredag 18 januari 2008

Vilodag

Idag är det vila. I eftermiddag åker vi till svärföräldrarna och blir borta hela helgen. Planen är att springa långpasset hos dem imorrn.

Trevlig helg!

Vilodag

Idag är det vila. I eftermiddag åker vi till svärföräldrarna och blir borta hela helgen. Planen är att springa långpasset hos dem imorrn.

Trevlig helg!

torsdag 17 januari 2008

Lätt(?) distanslöpning

Så där jättelätt kändes det inte när jag gjorde ett avbrott i jobbet och stack iväg på en runda. Benen var sega, troligtvis efter backträningen i tisdags och benstyrkan igår, men solen sken och det är man ju inte bortskämd med så det kändes ändå hyfsat. Jag utgick från det stora bankhuset i Rissne, sprang längs E18/Enköpingsvägen (på en cykelbana) tills jag kom till Ursvik. Där tog jag höger upp till Hallonbergen och tillbaks till Rissne. Rundan tog drygt 40 minuter.

Jag tycker att det känns bra att följa ett program. Inte för att det garanterar att tidsmålet uppnås men för att jag inte har nån fantasi själv. Nu är det någon som tänkt ut hur jag ska träna inför en halvmara. Skönt, då behöver jag "bara" springa!

Just ja, jag har inte rapporterat från gårdagens styrketräning. Det var jobbigt! Och det är ju bra. Det är 6 benövningar, 2 triceps och 3 för magen och efter den sista plankan var jag rätt mör. Och svettig. Men jag hade ett nytt linne från Ellos som var väldigt luftigt och skönt. Och billigt, bara 99 kronor på rea. Kan rekommenderas!
Nu återstår bara jakten på de perfekta träningsbyxorna. De ska vara luftiga och jag ska inte se alltför knubbig ut!

Lätt(?) distanslöpning

Så där jättelätt kändes det inte när jag gjorde ett avbrott i jobbet och stack iväg på en runda. Benen var sega, troligtvis efter backträningen i tisdags och benstyrkan igår, men solen sken och det är man ju inte bortskämd med så det kändes ändå hyfsat. Jag utgick från det stora bankhuset i Rissne, sprang längs E18/Enköpingsvägen (på en cykelbana) tills jag kom till Ursvik. Där tog jag höger upp till Hallonbergen och tillbaks till Rissne. Rundan tog drygt 40 minuter.

Jag tycker att det känns bra att följa ett program. Inte för att det garanterar att tidsmålet uppnås men för att jag inte har nån fantasi själv. Nu är det någon som tänkt ut hur jag ska träna inför en halvmara. Skönt, då behöver jag "bara" springa!

Just ja, jag har inte rapporterat från gårdagens styrketräning. Det var jobbigt! Och det är ju bra. Det är 6 benövningar, 2 triceps och 3 för magen och efter den sista plankan var jag rätt mör. Och svettig. Men jag hade ett nytt linne från Ellos som var väldigt luftigt och skönt. Och billigt, bara 99 kronor på rea. Kan rekommenderas!
Nu återstår bara jakten på de perfekta träningsbyxorna. De ska vara luftiga och jag ska inte se alltför knubbig ut!

tisdag 15 januari 2008

Äntligen!

Idag fick jag anledning att, likt Gert Fylking, utbrista "Äntligen!". Första tillfället var på Stadium där jag helt otippat hittade ett par jeans som satt helt perfekt, uppifrån och ner. Jag minns inte när det hände senast. Vanligtvis är alla byxor för långa men dessa behöver jag inte lägga upp, helt fantastiskt!

Det andra "Äntligen!" kände jag efter löpträningen ikväll. Efter ett par riktigt sega löppass kändes det jättebra och lätt! På programmet stod backträning. L skulle köra fartlek så vi gjorde sällskap en bit, 17 minuter uppvärmning. Därefter körde vi 3 koordinationslopp på vardera 100 meter. Eller snarare det vi trodde var koordinationslopp. Enligt definitionen ska man starta lugnt och öka så man ligger på nästan max på slutet. Vi fick istället för oss att det heter stegringslopp och att koordinationslopp är full fart hela tiden, så det blev full fart mellan 5 lyktstolpar 3 gånger. Därefter skildes vi åt.

Jag valde en ganska flack backe som det tog 27 sekunder att springa uppför. Det var lite lätt regn och motvind. Jag ansträngde mig för att springa "högt och fint", som det stod i beskrivningen för koordinationslopp och det kändes förvånansvärt lätt. De snabbaste rusherna tog 24 sekunder, så det fanns lite marginal. Hade nog kunnat ta i lite mer.

Efter 8 gånger sprang jag hemåt. På vägen kom jag fram till en längre och brantare backe som jag tog på 42 sekunder. Väl uppe joggade jag ner igen och sprang upp igen på 41 sekunder. Sedan fick vara bra med backträning och jag joggade hem. Äntligen lite krut i benen!

Äntligen!

Idag fick jag anledning att, likt Gert Fylking, utbrista "Äntligen!". Första tillfället var på Stadium där jag helt otippat hittade ett par jeans som satt helt perfekt, uppifrån och ner. Jag minns inte när det hände senast. Vanligtvis är alla byxor för långa men dessa behöver jag inte lägga upp, helt fantastiskt!

Det andra "Äntligen!" kände jag efter löpträningen ikväll. Efter ett par riktigt sega löppass kändes det jättebra och lätt! På programmet stod backträning. L skulle köra fartlek så vi gjorde sällskap en bit, 17 minuter uppvärmning. Därefter körde vi 3 koordinationslopp på vardera 100 meter. Eller snarare det vi trodde var koordinationslopp. Enligt definitionen ska man starta lugnt och öka så man ligger på nästan max på slutet. Vi fick istället för oss att det heter stegringslopp och att koordinationslopp är full fart hela tiden, så det blev full fart mellan 5 lyktstolpar 3 gånger. Därefter skildes vi åt.

Jag valde en ganska flack backe som det tog 27 sekunder att springa uppför. Det var lite lätt regn och motvind. Jag ansträngde mig för att springa "högt och fint", som det stod i beskrivningen för koordinationslopp och det kändes förvånansvärt lätt. De snabbaste rusherna tog 24 sekunder, så det fanns lite marginal. Hade nog kunnat ta i lite mer.

Efter 8 gånger sprang jag hemåt. På vägen kom jag fram till en längre och brantare backe som jag tog på 42 sekunder. Väl uppe joggade jag ner igen och sprang upp igen på 41 sekunder. Sedan fick vara bra med backträning och jag joggade hem. Äntligen lite krut i benen!

måndag 14 januari 2008

Bra pass och mycket folk

Det var rätt många i jobbgymmet före lunch. Just på förmiddagarna brukar det kunna vara det. Vissa gånger är det jobbigt många och jag får köra övningarna i en improviserad ordning eftersom maskinerna och hantlarna är upptagna, eller så får jag inte plats nånstans med pilatesbollen. Men idag flöt allt smidigt, trots rusningen. Även träningen gick smidigt. Det var roligt att köra ett nytt program och jag hade inte tappat nämnvärt med styrka efter förkylning och julledigt.

Det känns skönt att vara igång igen!

Bra pass och mycket folk

Det var rätt många i jobbgymmet före lunch. Just på förmiddagarna brukar det kunna vara det. Vissa gånger är det jobbigt många och jag får köra övningarna i en improviserad ordning eftersom maskinerna och hantlarna är upptagna, eller så får jag inte plats nånstans med pilatesbollen. Men idag flöt allt smidigt, trots rusningen. Även träningen gick smidigt. Det var roligt att köra ett nytt program och jag hade inte tappat nämnvärt med styrka efter förkylning och julledigt.

Det känns skönt att vara igång igen!

söndag 13 januari 2008

Helgens träning

I fredags var det kalas, som blev jättelyckat! Trots sen fredag och tidig lördag gav jag mig ut på ett långpass före lunch. Nu har jag i och för sig svårt att kalla 65 minuter för långpass, men det är det tydligen enligt definitionen. Tempot skulle vara lågt, 6.00-7.00 min/km och det var inget större problem. Jag kände mig rätt sliten där i duggregnet och blåsten.

Idag var det vilodag men tog en promenad fram och tillbaks till Stadium med 3-åringen i vagn. Förutom en paus under vilken jag råkade gunga honom av en gungbräda då den var som högst (usch, dålig mamma...), höll jag hyfsad fart. Det går väl inte att räkna som träning, men bättre än vila iallafall!

Imorrn är det styrka som gäller, och trots vad jag tidigare planerat ska jag köra ben på onsdagar, dvs dagen efter backträning. Jag läste nånstans att det är viktigt att ha hyfsat fräscha ben när man springer eftersom skaderisken kan öka om man är tröttkörd. På tisdag kväll är det backträning och då lär jag behöva ett par pigga ben.

Helgens träning

I fredags var det kalas, som blev jättelyckat! Trots sen fredag och tidig lördag gav jag mig ut på ett långpass före lunch. Nu har jag i och för sig svårt att kalla 65 minuter för långpass, men det är det tydligen enligt definitionen. Tempot skulle vara lågt, 6.00-7.00 min/km och det var inget större problem. Jag kände mig rätt sliten där i duggregnet och blåsten.

Idag var det vilodag men tog en promenad fram och tillbaks till Stadium med 3-åringen i vagn. Förutom en paus under vilken jag råkade gunga honom av en gungbräda då den var som högst (usch, dålig mamma...), höll jag hyfsad fart. Det går väl inte att räkna som träning, men bättre än vila iallafall!

Imorrn är det styrka som gäller, och trots vad jag tidigare planerat ska jag köra ben på onsdagar, dvs dagen efter backträning. Jag läste nånstans att det är viktigt att ha hyfsat fräscha ben när man springer eftersom skaderisken kan öka om man är tröttkörd. På tisdag kväll är det backträning och då lär jag behöva ett par pigga ben.

fredag 11 januari 2008

Nya friska tag!

Nu har jag fått ett program att köra i, till en början, 4 veckor. Jag kommer att träna styrka måndagar och onsdagar är planen. Löpning tisdag, torsdag, lördag. Vila fredag och söndag.

Måndagar: Ben, triceps, mage
Benpress 3x6-8
Benspark (framsida lår) 3x6-8
Sittande bencurl (baksida lår) 3x6-8
Bollgrej för baksida lår 3x6-8 (börja med två ben)
Step up på bänk med hantlar 3x10-12
Tåhävningar en fot med hantel 3x20

Triceps dips på bänk med vikt i knäet 3x6-8
Triceps press i cable 3x6-8

Crunch på boll 3x15-20
Ihoprullning på boll 3x10-15
Plankan 3xmax

Onsdagar: Rygg, axlar, biceps, mage
Latsdrag 3x6-8
Repdrag 3x6-8

Hantellyft år sidan 3x6-8
Lutande axelpress 3x6-8

Preacher curl 3x6-8
Bicepscurl i cable 3x6-8

Ländrygg i belly med vikt 3x10

Shrugs med rotation och hantlar 3x6-8

Sned mage i belly med vikt 3x10-12
Bensänkning 3x15-20

Det är en del gamla favoriter (not) t ex latsdrag och repdrag men det är bara att bita ihop. Jag märkte att jag har slarvat med tekniken och lagt på mer vikt än jag egentligen borde så där blir det lite omstart. Sedan var det några nya övningar. Det är alltid kul.

Benpasset blir tungt. Dessutom ska jag köra backe rätt många tisdagar, tycker Szalkai, så tisdag kväll kommer jag nog att vara rätt mör.

Jag hittade en väldigt bra träningssida på nätet, kolla in den här!

Nya friska tag!

Nu har jag fått ett program att köra i, till en början, 4 veckor. Jag kommer att träna styrka måndagar och onsdagar är planen. Löpning tisdag, torsdag, lördag. Vila fredag och söndag.

Måndagar: Ben, triceps, mage
Benpress 3x6-8
Benspark (framsida lår) 3x6-8
Sittande bencurl (baksida lår) 3x6-8
Bollgrej för baksida lår 3x6-8 (börja med två ben)
Step up på bänk med hantlar 3x10-12
Tåhävningar en fot med hantel 3x20

Triceps dips på bänk med vikt i knäet 3x6-8
Triceps press i cable 3x6-8

Crunch på boll 3x15-20
Ihoprullning på boll 3x10-15
Plankan 3xmax

Onsdagar: Rygg, axlar, biceps, mage
Latsdrag 3x6-8
Repdrag 3x6-8

Hantellyft år sidan 3x6-8
Lutande axelpress 3x6-8

Preacher curl 3x6-8
Bicepscurl i cable 3x6-8

Ländrygg i belly med vikt 3x10

Shrugs med rotation och hantlar 3x6-8

Sned mage i belly med vikt 3x10-12
Bensänkning 3x15-20

Det är en del gamla favoriter (not) t ex latsdrag och repdrag men det är bara att bita ihop. Jag märkte att jag har slarvat med tekniken och lagt på mer vikt än jag egentligen borde så där blir det lite omstart. Sedan var det några nya övningar. Det är alltid kul.

Benpasset blir tungt. Dessutom ska jag köra backe rätt många tisdagar, tycker Szalkai, så tisdag kväll kommer jag nog att vara rätt mör.

Jag hittade en väldigt bra träningssida på nätet, kolla in den här!

Hipp Hipp Hurra!!!!


Idag är min födelsedag!

Det är så bra med internet, att man kan nå ut med så viktig information till många personer! ;-)

Jag har aldrig haft nåt emot att fylla år och bli äldre, samla s k vuxenpoäng. När jag var barn kunde jag inte bli stor fort nog. Under en ganska lång period, den tog väl slut för några år sedan, brukade jag börja påminna folk om min födelsedag i god tid. När den hade passerat missade jag sällan ett tillfälle att nämna att den hade varit....for your information, liksom. Nu har jag väl (äntligen) vuxit ifrån det!

Imorse blev jag uppvaktad av familjen och ikväll kommer 7 kompisar över på tjejmiddag (sambon C får vara med, dock). Det ska bli jätteroligt!

Om en halvtimme ska jag träffa PT-Anna i gymmet. Hon ska få ge mig ett 2-splitprogram, eftersom jag inte kände mig riktigt nöjd med det jag hade hittat på själv. Känner mig, förövrigt, fortfarande seg i benen efter rundan igår.

Hipp Hipp Hurra!!!!


Idag är min födelsedag!

Det är så bra med internet, att man kan nå ut med så viktig information till många personer! ;-)

Jag har aldrig haft nåt emot att fylla år och bli äldre, samla s k vuxenpoäng. När jag var barn kunde jag inte bli stor fort nog. Under en ganska lång period, den tog väl slut för några år sedan, brukade jag börja påminna folk om min födelsedag i god tid. När den hade passerat missade jag sällan ett tillfälle att nämna att den hade varit....for your information, liksom. Nu har jag väl (äntligen) vuxit ifrån det!

Imorse blev jag uppvaktad av familjen och ikväll kommer 7 kompisar över på tjejmiddag (sambon C får vara med, dock). Det ska bli jätteroligt!

Om en halvtimme ska jag träffa PT-Anna i gymmet. Hon ska få ge mig ett 2-splitprogram, eftersom jag inte kände mig riktigt nöjd med det jag hade hittat på själv. Känner mig, förövrigt, fortfarande seg i benen efter rundan igår.

torsdag 10 januari 2008

Dagens Szalkai......

...men vilket program kör jag egentligen? På mitt 2-timmars program för halvmaran stod 6 km på 36 minuter, ganska moderat tempo alltså och rätt lagom efter en förkylning. L, min löparkompis, kör Szalkais 3,5-timmesprogram för Sthlm Marathon. När vi träffades vid vårt vanliga övergångsställe strax efter 20 hade hon en liten lapp med sig med texten "53-58 min, 5.20-5.45-tempo". Och jag är inte den som är den, så det var bara att haka på. Det dröjde ungefär 15 minuter innan jag fick håll, som höll i sig i 25 minuter. Det var den trögaste löprundan på väldigt länge, men jag hade ingen lust att ge upp utan det var bara att, som man säger i hockeyrinken, trampa på.

Det blev till slut 59 minuter i möjligtvis 5.45-tempo. Det som inte dödar, det härdar.

Dagens Szalkai......

...men vilket program kör jag egentligen? På mitt 2-timmars program för halvmaran stod 6 km på 36 minuter, ganska moderat tempo alltså och rätt lagom efter en förkylning. L, min löparkompis, kör Szalkais 3,5-timmesprogram för Sthlm Marathon. När vi träffades vid vårt vanliga övergångsställe strax efter 20 hade hon en liten lapp med sig med texten "53-58 min, 5.20-5.45-tempo". Och jag är inte den som är den, så det var bara att haka på. Det dröjde ungefär 15 minuter innan jag fick håll, som höll i sig i 25 minuter. Det var den trögaste löprundan på väldigt länge, men jag hade ingen lust att ge upp utan det var bara att, som man säger i hockeyrinken, trampa på.

Det blev till slut 59 minuter i möjligtvis 5.45-tempo. Det som inte dödar, det härdar.

tisdag 8 januari 2008

Bloggkoll

Nu kan den som vill lägga till min blogg på Bloggkoll genom att klicka på ikonen till höger.

Förkylningen börjar ge med sig. Har planerat jogg på torsdag kväll med L.

Tjohej

Bloggkoll

Nu kan den som vill lägga till min blogg på Bloggkoll genom att klicka på ikonen till höger.

Förkylningen börjar ge med sig. Har planerat jogg på torsdag kväll med L.

Tjohej

måndag 7 januari 2008

Göteborgsvarvet


Nu är jag anmäld till Göteborgsvarvet den 17 maj. Vi åker ner hela familjen och går på Liseberg också, såklart.

Szalkai har ett 20-veckorsprogram för halvmara under 2 timmar och jag ska köra det. Imorrn är det egentligen tänkt att jag ska springa 6 km men löpningen får vänta tills förkylningen är väck.

16 mars är det Två sjöar runt. I år blir det den långa banan, 11.4 km.

Göteborgsvarvet


Nu är jag anmäld till Göteborgsvarvet den 17 maj. Vi åker ner hela familjen och går på Liseberg också, såklart.

Szalkai har ett 20-veckorsprogram för halvmara under 2 timmar och jag ska köra det. Imorrn är det egentligen tänkt att jag ska springa 6 km men löpningen får vänta tills förkylningen är väck.

16 mars är det Två sjöar runt. I år blir det den långa banan, 11.4 km.

Fortfarande sjuk

Det var en rejäl förkylning jag råkade på. Har haft ont i halsen hela helgen, det har varit riktigt jobbigt att prata. Och har man två barn som vill interagera typ hela tiden, blir det kämpigt. Men nu börjar det halsonda ge mig sig men jag stannar hemma från jobbet en dag till.

Det känns lite trist att inte kunna träna men samtidigt är det inte så mycket att göra.

Fortfarande sjuk

Det var en rejäl förkylning jag råkade på. Har haft ont i halsen hela helgen, det har varit riktigt jobbigt att prata. Och har man två barn som vill interagera typ hela tiden, blir det kämpigt. Men nu börjar det halsonda ge mig sig men jag stannar hemma från jobbet en dag till.

Det känns lite trist att inte kunna träna men samtidigt är det inte så mycket att göra.

Vägdag

Tänkte att jag ska väga mig varje måndagsmorgon för att följa upp viktprojektet. Troligtvis är det mycket vatten så jag tar nedgången på 1,8 kg med en nypa salt. Det brukar kunna gå rätt bra i början, när motivationen är på topp. Det är efter ett par veckor den verkligen prövningen startar. Men so far, so good!

Vägdag

Tänkte att jag ska väga mig varje måndagsmorgon för att följa upp viktprojektet. Troligtvis är det mycket vatten så jag tar nedgången på 1,8 kg med en nypa salt. Det brukar kunna gå rätt bra i början, när motivationen är på topp. Det är efter ett par veckor den verkligen prövningen startar. Men so far, so good!

fredag 4 januari 2008

Whiskeyröst

Vaknade imorse med whiskeyröst och hosta. Stannade hemma från jobbet men med två barn hemma blir det inte mycket vila. Åkte på basketmatch med 3-åringen igen, denna gången semifinal för 92:orna mot Solna. Tjejerna låg under med 3 poäng med minuten kvar. Då satte J äntligen en trea och det stod lika. Det blev två poäng till och sedan lyckades inte Solna kvittera innan matchen var slut. Det är jobbigt att heja med risig hals.....men imorrn är det final!

Whiskeyröst

Vaknade imorse med whiskeyröst och hosta. Stannade hemma från jobbet men med två barn hemma blir det inte mycket vila. Åkte på basketmatch med 3-åringen igen, denna gången semifinal för 92:orna mot Solna. Tjejerna låg under med 3 poäng med minuten kvar. Då satte J äntligen en trea och det stod lika. Det blev två poäng till och sedan lyckades inte Solna kvittera innan matchen var slut. Det är jobbigt att heja med risig hals.....men imorrn är det final!

torsdag 3 januari 2008

Näst efter att träna själv.....

...är att träna andra. Igår tog jag med 3-åringen på basketturnering, för att titta på mitt gamla lag med tjejer födda 1992. Jag slutade träna de efter fem år, säsongen 03/04, och har inte sett särskilt många matcher med dem sedan dess. Det är rätt synd för de har blivit riktigt riktigt bra. De har vunnit flera stora turneringar och lagets styrka är att de inte behöver förlita sig på en ensam stjärna, något som är rätt vanligt i många ungdomslag, utan det finns många jämna spelare att varva.

Men det som jag är allra mest stolt över är att det alltid varit stor uppslutning och det var länge laget bestod av runt 20 tjejer som nästan alltid kom på träningarna. En gång var vi 18 stycken på turnering i Eskilstuna. Eftersom det bara är 5 på planen samtidigt hade jag 13 ivriga 10-åringar på bänken och körde byten var tredje minut. Det var helt hysteriskt. Dessutom var vi egentligen för unga för att vara med alls och förlorade alla matcher stort, men vi hade kul.

3-åringen tyckte att det var skoj att titta, vilket värmer mitt ömma baskethjärta. Jag tänker inte sticka under stol med att jag hoppas att han kommer att vilja börja spela själv, vilket blir om knappt tre år när jag planerar att starta ett 04-lag i klubben.

När vi hade sett tjejerna vinna med drygt 30 poäng över att svagt Blackeberg hamnade vi på en het killmatch.



Och när vi tittat färdigt på den gick vi till klubbrummet där vi hittade en boll som vi lånade en stund och passade till varann. Han lyckades faktiskt fånga bollen efter studs. Ah, det kanske bor en liten bolltrollare där inne! :-)

Näst efter att träna själv.....

...är att träna andra. Igår tog jag med 3-åringen på basketturnering, för att titta på mitt gamla lag med tjejer födda 1992. Jag slutade träna de efter fem år, säsongen 03/04, och har inte sett särskilt många matcher med dem sedan dess. Det är rätt synd för de har blivit riktigt riktigt bra. De har vunnit flera stora turneringar och lagets styrka är att de inte behöver förlita sig på en ensam stjärna, något som är rätt vanligt i många ungdomslag, utan det finns många jämna spelare att varva.

Men det som jag är allra mest stolt över är att det alltid varit stor uppslutning och det var länge laget bestod av runt 20 tjejer som nästan alltid kom på träningarna. En gång var vi 18 stycken på turnering i Eskilstuna. Eftersom det bara är 5 på planen samtidigt hade jag 13 ivriga 10-åringar på bänken och körde byten var tredje minut. Det var helt hysteriskt. Dessutom var vi egentligen för unga för att vara med alls och förlorade alla matcher stort, men vi hade kul.

3-åringen tyckte att det var skoj att titta, vilket värmer mitt ömma baskethjärta. Jag tänker inte sticka under stol med att jag hoppas att han kommer att vilja börja spela själv, vilket blir om knappt tre år när jag planerar att starta ett 04-lag i klubben.

När vi hade sett tjejerna vinna med drygt 30 poäng över att svagt Blackeberg hamnade vi på en het killmatch.



Och när vi tittat färdigt på den gick vi till klubbrummet där vi hittade en boll som vi lånade en stund och passade till varann. Han lyckades faktiskt fånga bollen efter studs. Ah, det kanske bor en liten bolltrollare där inne! :-)

Träning mot bättre vetande

Igår kände jag mig mycket bättre. Hade ingen känning i halsen alls, så jag tog på mig löparskorna och halkade iväg. Sprang i ganska bra fart, tyckte jag, men GPS-grejen höll inte med. Jag blir inte klok på den. Måste kontrollmäta någon känd sträcka. Hursom, det var rätt halt men det blev en runda på 45 minuter. Jag var pigg. Skönt.

Vaknade i morse med rosslig hals. Skulle ha haft premiär för mitt nya styrkeåprogram men jag tror att jag sätter igång på måndag istället.

Idag tänker jag jobba halvdag och passa på att åka snowracer och pulka med barnen. Det har snöat tokmycket inatt och man vet ju inte hur länge det får ligga kvar. Förhoppningsvis till i eftermiddag, åtminstone.

Träning mot bättre vetande

Igår kände jag mig mycket bättre. Hade ingen känning i halsen alls, så jag tog på mig löparskorna och halkade iväg. Sprang i ganska bra fart, tyckte jag, men GPS-grejen höll inte med. Jag blir inte klok på den. Måste kontrollmäta någon känd sträcka. Hursom, det var rätt halt men det blev en runda på 45 minuter. Jag var pigg. Skönt.

Vaknade i morse med rosslig hals. Skulle ha haft premiär för mitt nya styrkeåprogram men jag tror att jag sätter igång på måndag istället.

Idag tänker jag jobba halvdag och passa på att åka snowracer och pulka med barnen. Det har snöat tokmycket inatt och man vet ju inte hur länge det får ligga kvar. Förhoppningsvis till i eftermiddag, åtminstone.

tisdag 1 januari 2008

Jag, en knäckejunkie

Jag är brödmissbrukare. Har jag väl börjat äta en mjuk macka har jag svårt att lägga av. Någon dag före jul satte jag i mig åtskilliga skivor vörtbröd, som godis. Det var då jag bestämde mig för att sluta äta mjukt bröd. Om det stämmer att "du är vad du äter" så är det inte så konstigt att min mage är som en oformlig degklump.

Av en slump råkade jag på en trave paket med handgjort knäckebröd från Taste of Nordic i mataffären och tyckte att det kunde vara en hygglig kompromiss. Och det var väldigt gott, hårt och sprött. Ett riktigt lyxknäcke!


Igår, på väg från lekplatsen med kompisarna I, H och deras pojke, visade jag knäckebrödet i affären och blev då tipsad om ett annat bröd, Wilmas. När vi passerade deras hus fick jag smaka ett knäckestick med Rosmarin. Hur gott som helst och när jag senare handlade mat köpte jag ett paket.

Jag har precis avnjutit en ruta handgjort dinkelknäcke med gravad lax. Inte dumt alls!

Jag, en knäckejunkie

Jag är brödmissbrukare. Har jag väl börjat äta en mjuk macka har jag svårt att lägga av. Någon dag före jul satte jag i mig åtskilliga skivor vörtbröd, som godis. Det var då jag bestämde mig för att sluta äta mjukt bröd. Om det stämmer att "du är vad du äter" så är det inte så konstigt att min mage är som en oformlig degklump.

Av en slump råkade jag på en trave paket med handgjort knäckebröd från Taste of Nordic i mataffären och tyckte att det kunde vara en hygglig kompromiss. Och det var väldigt gott, hårt och sprött. Ett riktigt lyxknäcke!


Igår, på väg från lekplatsen med kompisarna I, H och deras pojke, visade jag knäckebrödet i affären och blev då tipsad om ett annat bröd, Wilmas. När vi passerade deras hus fick jag smaka ett knäckestick med Rosmarin. Hur gott som helst och när jag senare handlade mat köpte jag ett paket.

Jag har precis avnjutit en ruta handgjort dinkelknäcke med gravad lax. Inte dumt alls!

Året inleds med förkylning

Ja, delar man säng med två snoriga barn som hostar går det inte att undvika att bli smittad själv till slut, men det tog ett tag. Idag vaknade jag upp med lite tjockare hals än vanligt så det blir en lugn inledning på träningsåret.

Jag klev upp på vågen i morse och konstanterade att det är 8,9 kg som ska bort i år. Och eftersom nyckelordet i år är Göra så finns det inte så många alternativ mer än sätta fart.

Nu måste jag gå och snyta mig!

Året inleds med förkylning

Ja, delar man säng med två snoriga barn som hostar går det inte att undvika att bli smittad själv till slut, men det tog ett tag. Idag vaknade jag upp med lite tjockare hals än vanligt så det blir en lugn inledning på träningsåret.

Jag klev upp på vågen i morse och konstanterade att det är 8,9 kg som ska bort i år. Och eftersom nyckelordet i år är Göra så finns det inte så många alternativ mer än sätta fart.

Nu måste jag gå och snyta mig!