Är kvitt förkylningen och deltog i träningskonventet "Best of the Best". Det var hyfsat kul men inte mer. Men jag fick en hel dag med egentid, dvs utan familjen.
Nästa vecka väntar mycket jobb, biobesök och ensam med barnen ondag-fredag. Det kan bli svårt att klämma in löpträning men jag borde absolut blåsa upp pilatesbollen jag fick idag och köra lite skojiga övningar.
Bloggen handlar om min strävan att vara en pigg Elin, som äter bra samt tränar och sover mycket. Jag och Maken har två killar (knappt 4 och 6 år) och en 1-årig tjej.
söndag 9 november 2008
tisdag 4 november 2008
Om någon undrar....
...så har jag varit förkyld i två veckor idag. Är fortfarande rätt snorig men det börjar kanske gå åt rätt håll. Borde kanske utmana snuvan med lite lätt jogg ikväll.
torsdag 30 oktober 2008
Mer förkyld

Det onda i halsen ersattes av snuva. Massor av snuva. Jag måste gå och snyta mig varje kvart. Och när jag går upp för trapporna från tunnelbanan blir jag andfådd, inte riktigt den form jag är van vid. Så, det har inte blivit någon träning denna vecka. Jag måste ta mig samman i helgen och göra någonting iallafall. Snuvig eller inte.
söndag 26 oktober 2008
Fortfarande förkyld
Det onda i halsen har gett med sig. Återstår gör snuvan och mattheten. Kanske kan jag komma igång med nån form av träning nästa vecka. En kvällspromenad blir min första aktivitet, tror jag. Och armhävningar, javisst ja.
torsdag 23 oktober 2008
Sjuk
Har fått rejält ont i halsen och det blir ingen träning på några dagar. Det var länge sedan jag var riktigt förkyld och jag hade glömt känslan av att bli andfådd vid minsta ansträngning. Det är visst rätt skönt med hyfsad kondition!
onsdag 22 oktober 2008
Vila
Vaknade med mer ont i halsen och allmänt orkeslös. Vilket också skulle kunna bero på att barnen är inne i en vakna tidigt-period. Hursomhelst, det blir ingen träning idag. Nästa inplanerade pass är fler armhävningar imorrn och löpning fredag morgn. Förhoppningsvis är halsen bra då.
tisdag 21 oktober 2008
Över- och underkropp i ofas
För ett par veckor sedan hade jag inga problem att göra armhävningar. Jag gjorde riktigt många. Men det gick trögt att springa. Nu är det tvärtom. Benen är fulla med spring men överkroppen är klen. Ikväll orkade jag inte klart andra passet för vecka 4. Det är ju inte bra. Inte alls. Och jag kan inte riktigt förklara varför. Nytt försök på torsdag.
I övrigt känner jag retningar i halsen. Men jag hoppas att de är som bortblåsta imorrn för då ska jag springa. Och troligtvis blir det 20 minuter rodd på lunchen.
I övrigt känner jag retningar i halsen. Men jag hoppas att de är som bortblåsta imorrn för då ska jag springa. Och troligtvis blir det 20 minuter rodd på lunchen.
måndag 20 oktober 2008
Ett lagom långpass
Som sagt, jag jobbar hemma idag och kunde inte motstå frestelsen att sticka ut och springa. Det var runt 10 grader varmt och lite blåsigt, alldeles lagom! Och benen kändes lika pigga som i lördags. Det blev 73 minuter i ett tempo strax under 6 min/km. Batteriet i GPS-klockan är slut så jag fick försöka känna hur fort det gick. Ett alternativ är att jag mäter rundan på nätet men samtidigt är det inte så viktigt. Det var ett lagom långt pass i lagom fart och det kändes bra. Det får räcka så!
söndag 19 oktober 2008
Omstart!
Det gick bra att springa igår. Armhävningarna, däremot, har det blivit dåligt med. Idag bestämde jag mig för att backa tillbaks två veckor i programmet och genomförde återigen pass 1 för vecka 4. Jag vägrar ge upp hela idén om 100 armhävningar så det kändes som det rätta att göra, för att få tillbaks lite muskelstyrka.
Imorrn ska jag jobba hemifrån så planen är en löprunda under lunchen!
Imorrn ska jag jobba hemifrån så planen är en löprunda under lunchen!
lördag 18 oktober 2008
Det kanske finns hopp!
Jag skulle göra armhävningar, var tanken. De första 55 gick bra. Sedan kajkade det ur efter 17. Jag kom alltså inte särskilt långt på vecka 6s program. Då planerade jag om och stack ut och sprang istället. Fartlek 6 km, bestämde jag. Första km på 5:52, helt ok uppvärmningsfart. Sedan ökade jag farten, andra km på 5:32. Jag kände mig inte alls trött utan ökade lite till och sprang den tredje på 5:29. Sedan drog jag ner tempot till 5:54 men sista två kilometrarna ökade jag igen till 5:33 resp. 5:20. De sista 600 metrarna hem gick mestadels över stock och sten i skogen och gick således extremt långsamt.
Tempot under min fartlek var väl inte jättehög men det var nog ett av de bästa passen jag genomfört sedan min fot började krångla i maj. Det har gått trögt eller väldigt trögt nästa varje gång jag snört på mig skorna, men idag flöt det på! Jag vet inte hur det kommer sig att kroppen och huvudet var på topp. Kanske var det att jag sov extra mycket i natt. Eller att jag åt hembakt muffin efter lunchen. Eller att jag hade lagom mycket kläder. Eller så var det bara en sån dag.
Jag har tvivlat många gånger under sommaren och hösten på att löpning verkligen är nåt för mig. Men idag fick jag tillbaks lite självförtroende och blev övertygad om att jag minsann ska träna hårt i höst och vinter för att nästa vår och sommar slå alla personliga rekord jag har. Det blir kul!
Tempot under min fartlek var väl inte jättehög men det var nog ett av de bästa passen jag genomfört sedan min fot började krångla i maj. Det har gått trögt eller väldigt trögt nästa varje gång jag snört på mig skorna, men idag flöt det på! Jag vet inte hur det kommer sig att kroppen och huvudet var på topp. Kanske var det att jag sov extra mycket i natt. Eller att jag åt hembakt muffin efter lunchen. Eller att jag hade lagom mycket kläder. Eller så var det bara en sån dag.
Jag har tvivlat många gånger under sommaren och hösten på att löpning verkligen är nåt för mig. Men idag fick jag tillbaks lite självförtroende och blev övertygad om att jag minsann ska träna hårt i höst och vinter för att nästa vår och sommar slå alla personliga rekord jag har. Det blir kul!
fredag 17 oktober 2008
Jag gjorde det!

5:50 ringde klockan. 10 minuter senare mötte jag L som skulle springa till jobbet. Vi hade sällskap en kvart och därefter sprang jag hem igen och väckte övriga familjen. Det var inte alls så trögt att springa så tidigt på morgonen. Visst, det kvalificerar väl inte in som ett snabbdistanspass men ett helt ok sätt att få in träningen i schemat. Och en toppenstart på dagen. Och på helgen. Detta ska jag helt klart göra om. Hur gick det för dig, L, att fortsätta till jobbet?
torsdag 16 oktober 2008
Plan för hösten och vintern
Jag ska springa 4 gånger i veckan, har jag kommit fram till. Ska jag bli bättre på löpning måste jag träna löpning. Och 4 gånger känns realistiskt. En gång i veckan ska jag träna före jobbet. Och imorrn är första gången. En vardagskväll i veckan ska jag springa. Och på helgen borde jag hinna med 2 gånger. Och så ska jag foka (för mig ett nytt buzzword som jag lärde mig på jobbet förra veckan) mycket på löpteknik.
Hur svårt kan det vara?
Hur svårt kan det vara?
onsdag 15 oktober 2008
Ett mörkt backpass
Nu är det verkligen mörkt på kvällarna. Jag tog t o m på mig reflexvästen när jag och L skulle ut och köra intervaller. Hon föreslog backintervaller och hängde på. Jag fick välja mellan det och tusingar. Det finns en ganska bra väg i ett närliggande villaområde. Det går 4 backar upp från backen med jämna mellanrum. Vi körde ett pass där i fjol så det blev en favorit i repris. Fast då körde vi visst 5 olika backar. Ikväll blev det 4. Det kändes rätt bra och med dit- och hemjogg blev det 48 minuter och lagom hem till Grey's Anatomy.
När jag sprang sista biten hem kom jag på vad jag måste ägna hösten och vintern åt. Löpteknik. Jag lufsar fram och har ingen stuns. Eftersom jag har läst att man ska skjuta fram höften så gjorde jag det och plötsligt blev det mycket bättre driv i steget. Inte helt ologiskt. Så, jag ska träna löpteknik på ett medvetet sätt. Hur det ska gå till ska jag tänka ut.
Jag kom även fram till att jag ska börja springa på morgonen före jobbet. Och jag ska börja på fredag. Vanligtvis går jag upp ungefär 6.30. Jag ska springa 6.00-6.30 och sedan väcka resten av familjen. En halvtimme är ju ingenting. Hur svårt kan det vara?
När jag sprang sista biten hem kom jag på vad jag måste ägna hösten och vintern åt. Löpteknik. Jag lufsar fram och har ingen stuns. Eftersom jag har läst att man ska skjuta fram höften så gjorde jag det och plötsligt blev det mycket bättre driv i steget. Inte helt ologiskt. Så, jag ska träna löpteknik på ett medvetet sätt. Hur det ska gå till ska jag tänka ut.
Jag kom även fram till att jag ska börja springa på morgonen före jobbet. Och jag ska börja på fredag. Vanligtvis går jag upp ungefär 6.30. Jag ska springa 6.00-6.30 och sedan väcka resten av familjen. En halvtimme är ju ingenting. Hur svårt kan det vara?
tisdag 14 oktober 2008
House

Det är inte många serier jag verkligen följer. När jag tänker efter är det bara sjukhusserier och House är en av dem. Ikväll var det säsongsstart. Kul! Men innan dess styrketränade jag lite på vardagsrumsgolvet:50+15 armhävningar, 3x30 raka situps, 3x20 sneda situps och 3x20 rygglyft. Jag ska göra styrketräning hemma till en vana. Det blir sällan besök i jobbgymmet så det borde vara bättre än inget iallafall.
måndag 13 oktober 2008
Armhävningar, men inte som planerat!
Jag skulle avverka första passet på vecka 6, men kom inte så långt innan jag kroknade. 50 stycken gick bra, men när jag skulle ge mig på nästa 40 orkade jag bara till 15. Först tänkte jag att jag skulle göra ett nytt försök imorrn, men så kom jag plötsligt på att jag inte kunde lägga av bara sådär, efter 55 armhävningar. Så istället för att slappa i soffan framför Cityakuten la jag mig på golvet och gjorde 40+30+20+30+30+30 till, men någon minuts vila emellan, sammanlagt 245 stycken.
På torsdag gör jag ett nytt försök med sjätte veckans första pass!
På torsdag gör jag ett nytt försök med sjätte veckans första pass!
Veckans träningsplan
Nu har jag kollat igenom almanackan. Det blir 3 pass löpning och 3 pass armhävningar. Egentligen borde jag styrketräna mer än bara göra armhävningar men tills programmet är avklarat blir det så.
Måndag: Armhävningar
Tisdag: Inget planerat (än)
Onsdag: Löpning (intervaller med L)
Torsdag: Armhävningar
Fredag: Löpning (kort & snabbt)
Lördag: Armhävningar
Söndag: Löpning (längre & långsammare)
Måndag: Armhävningar
Tisdag: Inget planerat (än)
Onsdag: Löpning (intervaller med L)
Torsdag: Armhävningar
Fredag: Löpning (kort & snabbt)
Lördag: Armhävningar
Söndag: Löpning (längre & långsammare)
söndag 12 oktober 2008
En aktiv söndag
4-åringen skulle på kalas på Nickis och ville absolut cykla dit. Jag har blivit så naturligt bilburen att jag inte ens hade tänkt tanken, men det är klart man ska cykeln om det går. Däremot var det för långt för att han skulle få cykla själv så jag körde honom i cykelstolen 25 minuter enkel väg. Det kändes i benen. Efter att ha lämnat av honom på kalaset sprang jag en sväng i omgivningarna.

3 km uppvärmning i typ 5:45-tempo. Därefter 10x100 meter för att känna lite fart och sedan 1,5 km nedjogg. När jag kom tillbaks till kalaset skulle de precis äta korv efter 45 minuters intensivt klättrande i äventyrslandet. De var rödflammiga i ansiktet och svettiga i håret. Där kan man tala om rörelseglädje!
När godispåsarna var utdelade tackade vi för oss och cyklade hem igen. Lite senare på eftermiddagen var Storebror och jag på simlekis. Inte så högintensivt men ändå 30 minuter motion.
Har inte planerat veckans träning än men ska försöka hinna med det under dagen!

3 km uppvärmning i typ 5:45-tempo. Därefter 10x100 meter för att känna lite fart och sedan 1,5 km nedjogg. När jag kom tillbaks till kalaset skulle de precis äta korv efter 45 minuters intensivt klättrande i äventyrslandet. De var rödflammiga i ansiktet och svettiga i håret. Där kan man tala om rörelseglädje!
När godispåsarna var utdelade tackade vi för oss och cyklade hem igen. Lite senare på eftermiddagen var Storebror och jag på simlekis. Inte så högintensivt men ändå 30 minuter motion.
Har inte planerat veckans träning än men ska försöka hinna med det under dagen!
lördag 11 oktober 2008
11 okt -> 8 km löpning
Fick en lucka när Mannen kommit hem från städdagen på dagis och stack ut en sväng. Det kändes rätt bra och blev drygt 8 km på lite drygt 50 minuter. Mitt lite flummiga mål under hösten och vintern måste vara att bli snabbare. Hur mycket snabbare vet jag inte, men 8 km i 6 min-tempo är för sakta. Nu ska jag bara lägga upp en plan för hur det ska bli verklighet.
Det var iallafall en skön tur som avslutades vid ICA och matinköp.
Det var iallafall en skön tur som avslutades vid ICA och matinköp.
11 okt -> 8 km löpning
Fick en lucka när Mannen kommit hem från städdagen på dagis och stack ut en sväng. Det kändes rätt bra och blev drygt 8 km på lite drygt 50 minuter. Mitt lite flummiga mål under hösten och vintern måste vara att bli snabbare. Hur mycket snabbare vet jag inte, men 8 km i 6 min-tempo är för sakta. Nu ska jag bara lägga upp en plan för hur det ska bli verklighet.
Det var iallafall en skön tur som avslutades vid ICA och matinköp.
Det var iallafall en skön tur som avslutades vid ICA och matinköp.
fredag 10 oktober 2008
TGIF
Vi har haft Storebrors dagiskompisar på besök på förmiddagen idag och när de gått tillbaks för lunch bestämde jag mig för att jobba hemifrån. Har ett dokument som ska skrivas till på måndag så det passar bra att sitta i köket och hålla på med det.
Igår gjorde jag ett maxtest och klarade 60 armhävningar. Det betyder att jag ska hålla till i mittenkolumnen på utmaningen. Nästa vecka är den sista, är den tänkt, innan det stora "final test", men jag gnetar på tills jag klarar de 100, oavsett hur lång tid det tar.
I helgen ska jag ut och springa minst en gång. Den körigaste veckan på länge börjar ta slut och nu ska jag rampa upp träningen.
Igår gjorde jag ett maxtest och klarade 60 armhävningar. Det betyder att jag ska hålla till i mittenkolumnen på utmaningen. Nästa vecka är den sista, är den tänkt, innan det stora "final test", men jag gnetar på tills jag klarar de 100, oavsett hur lång tid det tar.
I helgen ska jag ut och springa minst en gång. Den körigaste veckan på länge börjar ta slut och nu ska jag rampa upp träningen.
TGIF
Vi har haft Storebrors dagiskompisar på besök på förmiddagen idag och när de gått tillbaks för lunch bestämde jag mig för att jobba hemifrån. Har ett dokument som ska skrivas till på måndag så det passar bra att sitta i köket och hålla på med det.
Igår gjorde jag ett maxtest och klarade 60 armhävningar. Det betyder att jag ska hålla till i mittenkolumnen på utmaningen. Nästa vecka är den sista, är den tänkt, innan det stora "final test", men jag gnetar på tills jag klarar de 100, oavsett hur lång tid det tar.
I helgen ska jag ut och springa minst en gång. Den körigaste veckan på länge börjar ta slut och nu ska jag rampa upp träningen.
Igår gjorde jag ett maxtest och klarade 60 armhävningar. Det betyder att jag ska hålla till i mittenkolumnen på utmaningen. Nästa vecka är den sista, är den tänkt, innan det stora "final test", men jag gnetar på tills jag klarar de 100, oavsett hur lång tid det tar.
I helgen ska jag ut och springa minst en gång. Den körigaste veckan på länge börjar ta slut och nu ska jag rampa upp träningen.
tisdag 7 oktober 2008
Hipp hipp hurra!!!

Idag firar vi en 4-åring hemma. Han hade valt pastasallad till middag och så blev det glass till efterrätt. Sedan satt han och lillebror och lekte med modellera hela kvällen. Riktigt mysigt var det. Nu sover killarna och jag har äntligen ryckt upp mig och avslutat vecka 5s armhävningar. Om ett par dagar ska jag klara 60 åtminstone. Sedan återstår bara en vecka innan 100 ska vara realistiskt. Scary!
Hipp hipp hurra!!!

Idag firar vi en 4-åring hemma. Han hade valt pastasallad till middag och så blev det glass till efterrätt. Sedan satt han och lillebror och lekte med modellera hela kvällen. Riktigt mysigt var det. Nu sover killarna och jag har äntligen ryckt upp mig och avslutat vecka 5s armhävningar. Om ett par dagar ska jag klara 60 åtminstone. Sedan återstår bara en vecka innan 100 ska vara realistiskt. Scary!
måndag 6 oktober 2008
söndag 5 oktober 2008
Att göra sitt allra bästa
Klockan 9 i morse ringde jag på hos L. Vi skulle springa milspåret i Ensta och planen var att cykla dit men vädret var riktigt ruggigt så det blev bil. Till en början kändes löpningen hyfsat bra men efter några kilometer kände jag mig trög. Riktigt trög. Och efter halva sträckan drog L ifrån, vilket jag sagt innan att hon skulle om hon ville. Själv hade jag då en puls på 188 och var tvungen att stanna och hämta andan. Resterande 5 km tog alldeles för lång tid och milen tog häpnadsväckande 1.00.58. För 1,5 år sedan var tiden 53 minuter. Vad har hänt?
L sa klokt att vi inte har löptränat så mycket på sistone och det bidrar väl. Jag kollade på Funbeat och insåg att jag sprungit bara 11 gånger de senaste 2 månaderna. Det har överhuvudtaget inte blivit så mycket konditionsträning. Men ändå.
En annan orsak är att jag inte har nåt driv alls att pressa mig när det behövs. Känns det tungt så ger jag hellre upp. Och så slår man ju inga rekord. Problemet är väl att jag vill springa fortare men jag vill att det ska ske av sig självt. Och det är nog rätt karaktäristiskt för mig som person. Blir något alltför jobbigt, oavsett om det gäller löpning eller jobbet eller skolan (fast det var ju ett tag sedan) - då är jag inte den som är den. Jag ska inte säga att jag aldrig biter ihop och kämpar på, men jag försöker nog oftast bara vara "good enough". Jag gör sällan mitt allra bästa, utan tillräckligt mycket för att jag och andra ska bli nöjda. Hmmmm, och så undrar jag varför det går så långsamt att springa.
Jag måste nog sätta mig och fundera på vad jag ska ha för mål egentligen och hur jag ska uppnå det. Det funkar ju inte att tro att milen ska gå under 50 minuter utan att träna. Riktigt så talangfull är jag inte. ;-). Kanske borde jag ha något annat mål?
L sa klokt att vi inte har löptränat så mycket på sistone och det bidrar väl. Jag kollade på Funbeat och insåg att jag sprungit bara 11 gånger de senaste 2 månaderna. Det har överhuvudtaget inte blivit så mycket konditionsträning. Men ändå.
En annan orsak är att jag inte har nåt driv alls att pressa mig när det behövs. Känns det tungt så ger jag hellre upp. Och så slår man ju inga rekord. Problemet är väl att jag vill springa fortare men jag vill att det ska ske av sig självt. Och det är nog rätt karaktäristiskt för mig som person. Blir något alltför jobbigt, oavsett om det gäller löpning eller jobbet eller skolan (fast det var ju ett tag sedan) - då är jag inte den som är den. Jag ska inte säga att jag aldrig biter ihop och kämpar på, men jag försöker nog oftast bara vara "good enough". Jag gör sällan mitt allra bästa, utan tillräckligt mycket för att jag och andra ska bli nöjda. Hmmmm, och så undrar jag varför det går så långsamt att springa.
Jag måste nog sätta mig och fundera på vad jag ska ha för mål egentligen och hur jag ska uppnå det. Det funkar ju inte att tro att milen ska gå under 50 minuter utan att träna. Riktigt så talangfull är jag inte. ;-). Kanske borde jag ha något annat mål?
Att göra sitt allra bästa
Klockan 9 i morse ringde jag på hos L. Vi skulle springa milspåret i Ensta och planen var att cykla dit men vädret var riktigt ruggigt så det blev bil. Till en början kändes löpningen hyfsat bra men efter några kilometer kände jag mig trög. Riktigt trög. Och efter halva sträckan drog L ifrån, vilket jag sagt innan att hon skulle om hon ville. Själv hade jag då en puls på 188 och var tvungen att stanna och hämta andan. Resterande 5 km tog alldeles för lång tid och milen tog häpnadsväckande 1.00.58. För 1,5 år sedan var tiden 53 minuter. Vad har hänt?
L sa klokt att vi inte har löptränat så mycket på sistone och det bidrar väl. Jag kollade på Funbeat och insåg att jag sprungit bara 11 gånger de senaste 2 månaderna. Det har överhuvudtaget inte blivit så mycket konditionsträning. Men ändå.
En annan orsak är att jag inte har nåt driv alls att pressa mig när det behövs. Känns det tungt så ger jag hellre upp. Och så slår man ju inga rekord. Problemet är väl att jag vill springa fortare men jag vill att det ska ske av sig självt. Och det är nog rätt karaktäristiskt för mig som person. Blir något alltför jobbigt, oavsett om det gäller löpning eller jobbet eller skolan (fast det var ju ett tag sedan) - då är jag inte den som är den. Jag ska inte säga att jag aldrig biter ihop och kämpar på, men jag försöker nog oftast bara vara "good enough". Jag gör sällan mitt allra bästa, utan tillräckligt mycket för att jag och andra ska bli nöjda. Hmmmm, och så undrar jag varför det går så långsamt att springa.
Jag måste nog sätta mig och fundera på vad jag ska ha för mål egentligen och hur jag ska uppnå det. Det funkar ju inte att tro att milen ska gå under 50 minuter utan att träna. Riktigt så talangfull är jag inte. ;-). Kanske borde jag ha något annat mål?
L sa klokt att vi inte har löptränat så mycket på sistone och det bidrar väl. Jag kollade på Funbeat och insåg att jag sprungit bara 11 gånger de senaste 2 månaderna. Det har överhuvudtaget inte blivit så mycket konditionsträning. Men ändå.
En annan orsak är att jag inte har nåt driv alls att pressa mig när det behövs. Känns det tungt så ger jag hellre upp. Och så slår man ju inga rekord. Problemet är väl att jag vill springa fortare men jag vill att det ska ske av sig självt. Och det är nog rätt karaktäristiskt för mig som person. Blir något alltför jobbigt, oavsett om det gäller löpning eller jobbet eller skolan (fast det var ju ett tag sedan) - då är jag inte den som är den. Jag ska inte säga att jag aldrig biter ihop och kämpar på, men jag försöker nog oftast bara vara "good enough". Jag gör sällan mitt allra bästa, utan tillräckligt mycket för att jag och andra ska bli nöjda. Hmmmm, och så undrar jag varför det går så långsamt att springa.
Jag måste nog sätta mig och fundera på vad jag ska ha för mål egentligen och hur jag ska uppnå det. Det funkar ju inte att tro att milen ska gå under 50 minuter utan att träna. Riktigt så talangfull är jag inte. ;-). Kanske borde jag ha något annat mål?
fredag 3 oktober 2008
Skön cykeltur hem
Jag är inne i en helstressig period. Därför var det otroligt skönt att packa ihop halv 3 och cykla till dagis från jobbet, drygt 17 km. Solen sken, det blåste inte särskilt mycket och det var frisk sval luft. Även om det snurrade en del jobbgrejer i huvudet var det ändå väldigt avstressande.
På söndag morgon ska jag testa milen i spåret hemma. Senast jag sprang var i våras och då gick det på 53 minuter, vilket fortfarande är PB på just den milen. Nu tror jag inte att det kommer att gå lika fort men det ska bli kul ändå att se hur formen är. Är vädret som idag är det bara skönt att komma ut, oavsett hur det går.
Jag måste även ta mig samman och avsluta vecka 5 i armhävningsprogrammet. Får se om jag gör det ikväll eller spar det till imorrn. Innan helgen är över ska det vara gjort iallafall.
På söndag morgon ska jag testa milen i spåret hemma. Senast jag sprang var i våras och då gick det på 53 minuter, vilket fortfarande är PB på just den milen. Nu tror jag inte att det kommer att gå lika fort men det ska bli kul ändå att se hur formen är. Är vädret som idag är det bara skönt att komma ut, oavsett hur det går.
Jag måste även ta mig samman och avsluta vecka 5 i armhävningsprogrammet. Får se om jag gör det ikväll eller spar det till imorrn. Innan helgen är över ska det vara gjort iallafall.
Skön cykeltur hem
Jag är inne i en helstressig period. Därför var det otroligt skönt att packa ihop halv 3 och cykla till dagis från jobbet, drygt 17 km. Solen sken, det blåste inte särskilt mycket och det var frisk sval luft. Även om det snurrade en del jobbgrejer i huvudet var det ändå väldigt avstressande.
På söndag morgon ska jag testa milen i spåret hemma. Senast jag sprang var i våras och då gick det på 53 minuter, vilket fortfarande är PB på just den milen. Nu tror jag inte att det kommer att gå lika fort men det ska bli kul ändå att se hur formen är. Är vädret som idag är det bara skönt att komma ut, oavsett hur det går.
Jag måste även ta mig samman och avsluta vecka 5 i armhävningsprogrammet. Får se om jag gör det ikväll eller spar det till imorrn. Innan helgen är över ska det vara gjort iallafall.
På söndag morgon ska jag testa milen i spåret hemma. Senast jag sprang var i våras och då gick det på 53 minuter, vilket fortfarande är PB på just den milen. Nu tror jag inte att det kommer att gå lika fort men det ska bli kul ändå att se hur formen är. Är vädret som idag är det bara skönt att komma ut, oavsett hur det går.
Jag måste även ta mig samman och avsluta vecka 5 i armhävningsprogrammet. Får se om jag gör det ikväll eller spar det till imorrn. Innan helgen är över ska det vara gjort iallafall.
tisdag 30 september 2008
Spinning utan glöd

Har precis köpt frukost på jobbet. Knäckemacka med skinka och ost + 2 ägg, 15 kronor. Som hittat! Jag gick på spinning men kände ingen glöd. Jag vet att det inte är ledarens ansvar att jag ska ta i, men är han/hon bra är det lättare. Den här kvinnan sa aldrig hur långt det var kvar, bara att "vi är snart framme" när det var backe eller spurt. Jag vill veta hur snart, i sekunder eller minuter. Hursom, jag har tränat iallafall och det är ju bra!
Spinning utan glöd

Har precis köpt frukost på jobbet. Knäckemacka med skinka och ost + 2 ägg, 15 kronor. Som hittat! Jag gick på spinning men kände ingen glöd. Jag vet att det inte är ledarens ansvar att jag ska ta i, men är han/hon bra är det lättare. Den här kvinnan sa aldrig hur långt det var kvar, bara att "vi är snart framme" när det var backe eller spurt. Jag vill veta hur snart, i sekunder eller minuter. Hursom, jag har tränat iallafall och det är ju bra!
måndag 29 september 2008
Ny rörig vecka
Den här veckan och nästa är nästintill fulltecknade. Det är 5 födelsedagskalas (varav 4 är för samma person (det blir så när det är många som vill fira men inte kan komma samma dag!)), styrelsemöten (jag ska konsekvent säga nej till sånt i framtiden), inflyttningsfest på jobbet, föräldramöte på dagis, varma mackor-kväll med en vän hos hennes mamma, städdag på dagis och säkert annat jag har glömt.
Vad jag skulle komma fram till att jag måste ändra på mina träningsvanor för att hinna med det också. Så, imorrn bitti ska jag på spinning på jobbet innan kursen börjar. Morgonträning är egentligen inget nytt för mig, men de senaste månaderna har kuddens dragningskraft varit större än min träningslust. Imorrn ska det bli ändring på det!
Igår, sista dagen hos svärföräldrarna, blev det en långpromenad på 9 km, vilket jag tycker var ett hyggligt alternativ till löpningen. Det passade bättre in i tidsschemat och trots att det inte är högintensivt räknar jag det absolut som ett kvalitetspass.
Ikväll återgick jag till den tuffa kolumnen i armhävningsprogrammet. Jag gjorde 2x19+2x22+2x18+2x22 samt avslutade med 45, sammanlagt 207. Det är nog tur att mina armhävningar inte ligger ute på Youtube (bra idé! :-)). Jag anar att de flesta skulle tycka att jag inte gör dem stilenligt, men de är på tårna och jag böjer på armarna.
Nu ska jag sova, godnatt!
Vad jag skulle komma fram till att jag måste ändra på mina träningsvanor för att hinna med det också. Så, imorrn bitti ska jag på spinning på jobbet innan kursen börjar. Morgonträning är egentligen inget nytt för mig, men de senaste månaderna har kuddens dragningskraft varit större än min träningslust. Imorrn ska det bli ändring på det!
Igår, sista dagen hos svärföräldrarna, blev det en långpromenad på 9 km, vilket jag tycker var ett hyggligt alternativ till löpningen. Det passade bättre in i tidsschemat och trots att det inte är högintensivt räknar jag det absolut som ett kvalitetspass.
Ikväll återgick jag till den tuffa kolumnen i armhävningsprogrammet. Jag gjorde 2x19+2x22+2x18+2x22 samt avslutade med 45, sammanlagt 207. Det är nog tur att mina armhävningar inte ligger ute på Youtube (bra idé! :-)). Jag anar att de flesta skulle tycka att jag inte gör dem stilenligt, men de är på tårna och jag böjer på armarna.
Nu ska jag sova, godnatt!
Ny rörig vecka
Den här veckan och nästa är nästintill fulltecknade. Det är 5 födelsedagskalas (varav 4 är för samma person (det blir så när det är många som vill fira men inte kan komma samma dag!)), styrelsemöten (jag ska konsekvent säga nej till sånt i framtiden), inflyttningsfest på jobbet, föräldramöte på dagis, varma mackor-kväll med en vän hos hennes mamma, städdag på dagis och säkert annat jag har glömt.
Vad jag skulle komma fram till att jag måste ändra på mina träningsvanor för att hinna med det också. Så, imorrn bitti ska jag på spinning på jobbet innan kursen börjar. Morgonträning är egentligen inget nytt för mig, men de senaste månaderna har kuddens dragningskraft varit större än min träningslust. Imorrn ska det bli ändring på det!
Igår, sista dagen hos svärföräldrarna, blev det en långpromenad på 9 km, vilket jag tycker var ett hyggligt alternativ till löpningen. Det passade bättre in i tidsschemat och trots att det inte är högintensivt räknar jag det absolut som ett kvalitetspass.
Ikväll återgick jag till den tuffa kolumnen i armhävningsprogrammet. Jag gjorde 2x19+2x22+2x18+2x22 samt avslutade med 45, sammanlagt 207. Det är nog tur att mina armhävningar inte ligger ute på Youtube (bra idé! :-)). Jag anar att de flesta skulle tycka att jag inte gör dem stilenligt, men de är på tårna och jag böjer på armarna.
Nu ska jag sova, godnatt!
Vad jag skulle komma fram till att jag måste ändra på mina träningsvanor för att hinna med det också. Så, imorrn bitti ska jag på spinning på jobbet innan kursen börjar. Morgonträning är egentligen inget nytt för mig, men de senaste månaderna har kuddens dragningskraft varit större än min träningslust. Imorrn ska det bli ändring på det!
Igår, sista dagen hos svärföräldrarna, blev det en långpromenad på 9 km, vilket jag tycker var ett hyggligt alternativ till löpningen. Det passade bättre in i tidsschemat och trots att det inte är högintensivt räknar jag det absolut som ett kvalitetspass.
Ikväll återgick jag till den tuffa kolumnen i armhävningsprogrammet. Jag gjorde 2x19+2x22+2x18+2x22 samt avslutade med 45, sammanlagt 207. Det är nog tur att mina armhävningar inte ligger ute på Youtube (bra idé! :-)). Jag anar att de flesta skulle tycka att jag inte gör dem stilenligt, men de är på tårna och jag böjer på armarna.
Nu ska jag sova, godnatt!
lördag 27 september 2008
fredag 26 september 2008
Ut ur bekvämlighetszonen
Har hamnat i ett nytt projekt på jobbet. Det är nya människor, en verksamhet jag inte jobbat inom förut och på en ny plats rent geografiskt, som innebär att jag kommer att åka kommunalt till och från jobbet istället för bil. Jo, jag vet att det är bättre för miljön och allt det där, men det är omställning för mig och ett steg utanför bekvämlighetszonen. Men, det kommer såklart också att funka!
Hur som helst, igår kväll var jag helt slut och somnade under nattningen så det blev inga armhävningar, som jag planerat. Idag är jag hemma med sjuka barn och har precis persat i antal i rad, 50! Jag vilade lite för länge kanske (det står i och för sig "60 sec, longer if required") eftersom jag fick avbryta för att hjälpa kidsen med tågbanan, men iallafall. 28, 35, 25, 22, 50 -> 160. Jag vet att jag inte går ner riktigt så långt som man ska. Klarar jag 100 armhävningar med rak rygg men kanske inte helt korrekt böjda armar så är jag nöjd iallafall.
I helgen åker vi till svärföräldrarna. Träningskläderna är nedpackade. Minst ett löppass är planen!
Hur som helst, igår kväll var jag helt slut och somnade under nattningen så det blev inga armhävningar, som jag planerat. Idag är jag hemma med sjuka barn och har precis persat i antal i rad, 50! Jag vilade lite för länge kanske (det står i och för sig "60 sec, longer if required") eftersom jag fick avbryta för att hjälpa kidsen med tågbanan, men iallafall. 28, 35, 25, 22, 50 -> 160. Jag vet att jag inte går ner riktigt så långt som man ska. Klarar jag 100 armhävningar med rak rygg men kanske inte helt korrekt böjda armar så är jag nöjd iallafall.
I helgen åker vi till svärföräldrarna. Träningskläderna är nedpackade. Minst ett löppass är planen!
Ut ur bekvämlighetszonen
Har hamnat i ett nytt projekt på jobbet. Det är nya människor, en verksamhet jag inte jobbat inom förut och på en ny plats rent geografiskt, som innebär att jag kommer att åka kommunalt till och från jobbet istället för bil. Jo, jag vet att det är bättre för miljön och allt det där, men det är omställning för mig och ett steg utanför bekvämlighetszonen. Men, det kommer såklart också att funka!
Hur som helst, igår kväll var jag helt slut och somnade under nattningen så det blev inga armhävningar, som jag planerat. Idag är jag hemma med sjuka barn och har precis persat i antal i rad, 50! Jag vilade lite för länge kanske (det står i och för sig "60 sec, longer if required") eftersom jag fick avbryta för att hjälpa kidsen med tågbanan, men iallafall. 28, 35, 25, 22, 50 -> 160. Jag vet att jag inte går ner riktigt så långt som man ska. Klarar jag 100 armhävningar med rak rygg men kanske inte helt korrekt böjda armar så är jag nöjd iallafall.
I helgen åker vi till svärföräldrarna. Träningskläderna är nedpackade. Minst ett löppass är planen!
Hur som helst, igår kväll var jag helt slut och somnade under nattningen så det blev inga armhävningar, som jag planerat. Idag är jag hemma med sjuka barn och har precis persat i antal i rad, 50! Jag vilade lite för länge kanske (det står i och för sig "60 sec, longer if required") eftersom jag fick avbryta för att hjälpa kidsen med tågbanan, men iallafall. 28, 35, 25, 22, 50 -> 160. Jag vet att jag inte går ner riktigt så långt som man ska. Klarar jag 100 armhävningar med rak rygg men kanske inte helt korrekt böjda armar så är jag nöjd iallafall.
I helgen åker vi till svärföräldrarna. Träningskläderna är nedpackade. Minst ett löppass är planen!
onsdag 24 september 2008
Ja, just ja....
...gav mig på vecka 5 i armhävningsprogrammet men hade för lite kraft. Orkade 36+8 bara. Vet inte riktigt hur jag ska fortsätta framåt. Jag testar igen på torsdag, tror jag.
Ja, just ja....
...gav mig på vecka 5 i armhävningsprogrammet men hade för lite kraft. Orkade 36+8 bara. Vet inte riktigt hur jag ska fortsätta framåt. Jag testar igen på torsdag, tror jag.
Cykeldrömmar

I eftermiddag kommer jag att befinna mig i stan, så hojen får stå i cykelgaraget och vänta tills jag kör hem den, troligtvis imorrn.
Cykeldrömmar

I eftermiddag kommer jag att befinna mig i stan, så hojen får stå i cykelgaraget och vänta tills jag kör hem den, troligtvis imorrn.
måndag 22 september 2008
Det bara small till!

Nej, jag har inte skadat mig. Jag har bara fått tokmycket att göra på jobbet. Förra veckan hade jag för lite och nu har jag fått så jag tiger. Ikväll sitter jag och jobbar men alldeles nyss fick jag ett ryck och körde 46 armhävningar! Visst, jag går inte riktigt så långt ner som man ska, men det får duga. Nu känns det faktiskt som 100 är realistiskt!
Det bara small till!

Nej, jag har inte skadat mig. Jag har bara fått tokmycket att göra på jobbet. Förra veckan hade jag för lite och nu har jag fått så jag tiger. Ikväll sitter jag och jobbar men alldeles nyss fick jag ett ryck och körde 46 armhävningar! Visst, jag går inte riktigt så långt ner som man ska, men det får duga. Nu känns det faktiskt som 100 är realistiskt!
söndag 21 september 2008
Helgen är over

Har precis tagit en entimmes promenad med L. I eftermiddags gjorde jag 123 armhävningar. Jag ligger lite i ofas men det kvittar väl. Huvudsaken är att jag inte sackar efter mer. Imorrn ska jag se hur många jag klarar i rad. Gränsen för att köra tuffaste avslutningen är 40. Det kan nog gå! Nu ska jag se på TV.
Helgen är over

Har precis tagit en entimmes promenad med L. I eftermiddags gjorde jag 123 armhävningar. Jag ligger lite i ofas men det kvittar väl. Huvudsaken är att jag inte sackar efter mer. Imorrn ska jag se hur många jag klarar i rad. Gränsen för att köra tuffaste avslutningen är 40. Det kan nog gå! Nu ska jag se på TV.
fredag 19 september 2008
TGIF
Vi är inne i en ganska trött period hemma. Lillebror har lagt sig till med vanan att vakna vid 5 på morgonen och efter några veckor börjar jag känna mig lite mosig. Igår var tanken att jag skulle natta barnen och sedan göra armhävningar (ja, bl a det) men jag somnade och vaknade till enbart för att byta säng vid 23.30. Jag minns att Mannen dök upp och väckte mig runt 21 och jag minns också att jag sa "Jag kommer snart, ska bara vila lite". Yeh, right! Visst, det är inte så kul att sova bort hela kvällen men å andra sidan kändes det inte så farligt att bli väckt 5.30 imorse.
Hursom, eftersom det inte blev några armhävningar igår och jag har två pass kvar denna vecka kände jag mig tvungen att få dem gjorda idag, före spinningen på jobbet. Jag testade att göra dem efter förra veckan men det var bara att glömma. Före gick bättre men det var jobbigt. I tisdags hade jag en massa energi och det var inga större problem att komma upp i rätt antal. Idag, däremot, fick jag verkligen kämpa för att klara de 112.
Efter detta var det spinning. Det var samma ledare som förra veckan och jag gillar henne skarpt så det var roligt! Och så kände hon igen mig. Sånt är alltid trevligt.
Nu är det iallafall snart dags att gå och hämta grabbarna på dagis och köpa middag. Trevlig fredagskväll!
Hursom, eftersom det inte blev några armhävningar igår och jag har två pass kvar denna vecka kände jag mig tvungen att få dem gjorda idag, före spinningen på jobbet. Jag testade att göra dem efter förra veckan men det var bara att glömma. Före gick bättre men det var jobbigt. I tisdags hade jag en massa energi och det var inga större problem att komma upp i rätt antal. Idag, däremot, fick jag verkligen kämpa för att klara de 112.
Efter detta var det spinning. Det var samma ledare som förra veckan och jag gillar henne skarpt så det var roligt! Och så kände hon igen mig. Sånt är alltid trevligt.
Nu är det iallafall snart dags att gå och hämta grabbarna på dagis och köpa middag. Trevlig fredagskväll!
TGIF
Vi är inne i en ganska trött period hemma. Lillebror har lagt sig till med vanan att vakna vid 5 på morgonen och efter några veckor börjar jag känna mig lite mosig. Igår var tanken att jag skulle natta barnen och sedan göra armhävningar (ja, bl a det) men jag somnade och vaknade till enbart för att byta säng vid 23.30. Jag minns att Mannen dök upp och väckte mig runt 21 och jag minns också att jag sa "Jag kommer snart, ska bara vila lite". Yeh, right! Visst, det är inte så kul att sova bort hela kvällen men å andra sidan kändes det inte så farligt att bli väckt 5.30 imorse.
Hursom, eftersom det inte blev några armhävningar igår och jag har två pass kvar denna vecka kände jag mig tvungen att få dem gjorda idag, före spinningen på jobbet. Jag testade att göra dem efter förra veckan men det var bara att glömma. Före gick bättre men det var jobbigt. I tisdags hade jag en massa energi och det var inga större problem att komma upp i rätt antal. Idag, däremot, fick jag verkligen kämpa för att klara de 112.
Efter detta var det spinning. Det var samma ledare som förra veckan och jag gillar henne skarpt så det var roligt! Och så kände hon igen mig. Sånt är alltid trevligt.
Nu är det iallafall snart dags att gå och hämta grabbarna på dagis och köpa middag. Trevlig fredagskväll!
Hursom, eftersom det inte blev några armhävningar igår och jag har två pass kvar denna vecka kände jag mig tvungen att få dem gjorda idag, före spinningen på jobbet. Jag testade att göra dem efter förra veckan men det var bara att glömma. Före gick bättre men det var jobbigt. I tisdags hade jag en massa energi och det var inga större problem att komma upp i rätt antal. Idag, däremot, fick jag verkligen kämpa för att klara de 112.
Efter detta var det spinning. Det var samma ledare som förra veckan och jag gillar henne skarpt så det var roligt! Och så kände hon igen mig. Sånt är alltid trevligt.
Nu är det iallafall snart dags att gå och hämta grabbarna på dagis och köpa middag. Trevlig fredagskväll!
onsdag 17 september 2008
Löpning i mörkret

Ska in på Ica och handla mat efter en runda på 43 minuter. Det kändes riktigt bra och inte alls så segt som det varit under sensommaren. Dessutom gillar jag att springa den här tiden på året och särskilt på kvällen när det är svalt och mörkt. Fast jag borde nog ha en reflexväst. Imorrn dags för armhävningar.
Löpning i mörkret

Ska in på Ica och handla mat efter en runda på 43 minuter. Det kändes riktigt bra och inte alls så segt som det varit under sensommaren. Dessutom gillar jag att springa den här tiden på året och särskilt på kvällen när det är svalt och mörkt. Fast jag borde nog ha en reflexväst. Imorrn dags för armhävningar.
tisdag 16 september 2008
måndag 15 september 2008
15 sept -> VAB och nyckfull GPS-klocka
Fick vara hemma från jobbet med lillebror men bjöd över min pappa på lunch så att jag skulle kunna springa en sväng. Det var två veckor sedan jag "sprang" senast och minnet från det passet är allt annat än positivt. Man skulle kunna säga att jag tappade lusten för löpning då. Så tanken idag var att springa vår gamla runda "Hästsvängen", på (trodde jag) knappt 5.8 km, och hålla ett behagligt och trivsamt tempo, typ.
Det var då min GPS-klocka började bete sig. Jag började springa i ett lugnt uppvärmningstempo och klockan visade på ca 6:15-tempo. OK, det var inte så snabbt men absolut inte så långsamt. Nästa kilometer gick på, enligt klockan, 6:06. Jaha. Kilometer 3 innehåller en backe som är lite seg. Det går i och för sig nedför direkt efteråt. 6:36-fart. Öh? Sista 1,5 kilometrarna lyckades jag få upp farten till 5:50 ungefär. Pulsen låg då på 85% av max. Så låg fart och så hög puls. Är jag så dåligt tränad? Sträckan mätte dessutom 5.53 km, vilket är några 100 meter kortare än jag mätt upp förut. Jag måste forska vidare i det där. Satelliter ska väl vara pålitliga?
Hursom, oavsett hur fort det gick eller hur långt det var så var känslan bra. Det kändes roligt att springa igen. Det är bra!
Det var då min GPS-klocka började bete sig. Jag började springa i ett lugnt uppvärmningstempo och klockan visade på ca 6:15-tempo. OK, det var inte så snabbt men absolut inte så långsamt. Nästa kilometer gick på, enligt klockan, 6:06. Jaha. Kilometer 3 innehåller en backe som är lite seg. Det går i och för sig nedför direkt efteråt. 6:36-fart. Öh? Sista 1,5 kilometrarna lyckades jag få upp farten till 5:50 ungefär. Pulsen låg då på 85% av max. Så låg fart och så hög puls. Är jag så dåligt tränad? Sträckan mätte dessutom 5.53 km, vilket är några 100 meter kortare än jag mätt upp förut. Jag måste forska vidare i det där. Satelliter ska väl vara pålitliga?
Hursom, oavsett hur fort det gick eller hur långt det var så var känslan bra. Det kändes roligt att springa igen. Det är bra!
15 sept -> VAB och nyckfull GPS-klocka
Fick vara hemma från jobbet med lillebror men bjöd över min pappa på lunch så att jag skulle kunna springa en sväng. Det var två veckor sedan jag "sprang" senast och minnet från det passet är allt annat än positivt. Man skulle kunna säga att jag tappade lusten för löpning då. Så tanken idag var att springa vår gamla runda "Hästsvängen", på (trodde jag) knappt 5.8 km, och hålla ett behagligt och trivsamt tempo, typ.
Det var då min GPS-klocka började bete sig. Jag började springa i ett lugnt uppvärmningstempo och klockan visade på ca 6:15-tempo. OK, det var inte så snabbt men absolut inte så långsamt. Nästa kilometer gick på, enligt klockan, 6:06. Jaha. Kilometer 3 innehåller en backe som är lite seg. Det går i och för sig nedför direkt efteråt. 6:36-fart. Öh? Sista 1,5 kilometrarna lyckades jag få upp farten till 5:50 ungefär. Pulsen låg då på 85% av max. Så låg fart och så hög puls. Är jag så dåligt tränad? Sträckan mätte dessutom 5.53 km, vilket är några 100 meter kortare än jag mätt upp förut. Jag måste forska vidare i det där. Satelliter ska väl vara pålitliga?
Hursom, oavsett hur fort det gick eller hur långt det var så var känslan bra. Det kändes roligt att springa igen. Det är bra!
Det var då min GPS-klocka började bete sig. Jag började springa i ett lugnt uppvärmningstempo och klockan visade på ca 6:15-tempo. OK, det var inte så snabbt men absolut inte så långsamt. Nästa kilometer gick på, enligt klockan, 6:06. Jaha. Kilometer 3 innehåller en backe som är lite seg. Det går i och för sig nedför direkt efteråt. 6:36-fart. Öh? Sista 1,5 kilometrarna lyckades jag få upp farten till 5:50 ungefär. Pulsen låg då på 85% av max. Så låg fart och så hög puls. Är jag så dåligt tränad? Sträckan mätte dessutom 5.53 km, vilket är några 100 meter kortare än jag mätt upp förut. Jag måste forska vidare i det där. Satelliter ska väl vara pålitliga?
Hursom, oavsett hur fort det gick eller hur långt det var så var känslan bra. Det kändes roligt att springa igen. Det är bra!
söndag 14 september 2008
Det gick!
Skulle ha sprungit backar i fredags kväll med L hade fått ont i ryggen men det var inte värre än att vi kunde ta en snabb promenad på drygt 4 km.
Idag fick jag ett sånt där armhävningsryck och gjorde en paus i städandet hemma och lyckades slutföra tredje passet för vecka 3: 30, 22, 22, 20 + 27 (max). Sammanlagt 115 stycken. Skönt! Det känns dessutom som om fjärde veckan är något lättare. För att klara den högsta nivån de sista två veckorna ska jag klara 40 stycken på rad sedan. Det testet måste jag nog ladda för lite extra.
Nästa vecka är planen att springa med L två gånger och spinna på jobbet en gång. Imorrn bitti ska jag skärpa till mig och springa på löpbandet före jobbet. Det blev bara två konditionspass denna vecka, vilket jag tycker är för lite.
Idag fick jag ett sånt där armhävningsryck och gjorde en paus i städandet hemma och lyckades slutföra tredje passet för vecka 3: 30, 22, 22, 20 + 27 (max). Sammanlagt 115 stycken. Skönt! Det känns dessutom som om fjärde veckan är något lättare. För att klara den högsta nivån de sista två veckorna ska jag klara 40 stycken på rad sedan. Det testet måste jag nog ladda för lite extra.
Nästa vecka är planen att springa med L två gånger och spinna på jobbet en gång. Imorrn bitti ska jag skärpa till mig och springa på löpbandet före jobbet. Det blev bara två konditionspass denna vecka, vilket jag tycker är för lite.
Det gick!
Skulle ha sprungit backar i fredags kväll med L hade fått ont i ryggen men det var inte värre än att vi kunde ta en snabb promenad på drygt 4 km.
Idag fick jag ett sånt där armhävningsryck och gjorde en paus i städandet hemma och lyckades slutföra tredje passet för vecka 3: 30, 22, 22, 20 + 27 (max). Sammanlagt 115 stycken. Skönt! Det känns dessutom som om fjärde veckan är något lättare. För att klara den högsta nivån de sista två veckorna ska jag klara 40 stycken på rad sedan. Det testet måste jag nog ladda för lite extra.
Nästa vecka är planen att springa med L två gånger och spinna på jobbet en gång. Imorrn bitti ska jag skärpa till mig och springa på löpbandet före jobbet. Det blev bara två konditionspass denna vecka, vilket jag tycker är för lite.
Idag fick jag ett sånt där armhävningsryck och gjorde en paus i städandet hemma och lyckades slutföra tredje passet för vecka 3: 30, 22, 22, 20 + 27 (max). Sammanlagt 115 stycken. Skönt! Det känns dessutom som om fjärde veckan är något lättare. För att klara den högsta nivån de sista två veckorna ska jag klara 40 stycken på rad sedan. Det testet måste jag nog ladda för lite extra.
Nästa vecka är planen att springa med L två gånger och spinna på jobbet en gång. Imorrn bitti ska jag skärpa till mig och springa på löpbandet före jobbet. Det blev bara två konditionspass denna vecka, vilket jag tycker är för lite.
fredag 12 september 2008
Mer spinning och "misslyckat" armhävningspass
Jag har turen att ha en motionshall på jobbet med diverse pass. Idag körde jag 40 minuter spinning och det var skoj! Ledaren var riktigt bra. Hon var tydlig med vad vi skulle göra, hur många gånger och hur länge så det var lätt att disponera krafterna på ett bra sätt. Jag antar att jag är rätt nära att köpa ett par spinningskor, för det är inte jätteskönt att köra i vanliga skor med mjuk sula.
Efter passet fick jag för mig att jag skulle utnyttja att jag redan var svettig och köra veckans sista armhävningspass på 30, 22, 22, 20 och max (minst 27). Jag gick in i det knökfulla gymmet och satte igång. De första 30 gick bra. Följande 22 klarade jag med nöd och näppe men under den tredje omgången nådde jag bara 14 innan krafterna var förbrukade. Irriterande. Men jag har förstått att det är vanligt att man får kämpa med vissa pass, så jag bestämde mig för att äta lunch och göra ett nytt försök på söndag. Och jag tänker inte börja intala mig att jag är klen!
Ikväll ska L och jag köra backintervaller. Det blir en bra avslutning på arbetsveckan och start på helgen!
Efter passet fick jag för mig att jag skulle utnyttja att jag redan var svettig och köra veckans sista armhävningspass på 30, 22, 22, 20 och max (minst 27). Jag gick in i det knökfulla gymmet och satte igång. De första 30 gick bra. Följande 22 klarade jag med nöd och näppe men under den tredje omgången nådde jag bara 14 innan krafterna var förbrukade. Irriterande. Men jag har förstått att det är vanligt att man får kämpa med vissa pass, så jag bestämde mig för att äta lunch och göra ett nytt försök på söndag. Och jag tänker inte börja intala mig att jag är klen!
Ikväll ska L och jag köra backintervaller. Det blir en bra avslutning på arbetsveckan och start på helgen!
Mer spinning och "misslyckat" armhävningspass
Jag har turen att ha en motionshall på jobbet med diverse pass. Idag körde jag 40 minuter spinning och det var skoj! Ledaren var riktigt bra. Hon var tydlig med vad vi skulle göra, hur många gånger och hur länge så det var lätt att disponera krafterna på ett bra sätt. Jag antar att jag är rätt nära att köpa ett par spinningskor, för det är inte jätteskönt att köra i vanliga skor med mjuk sula.
Efter passet fick jag för mig att jag skulle utnyttja att jag redan var svettig och köra veckans sista armhävningspass på 30, 22, 22, 20 och max (minst 27). Jag gick in i det knökfulla gymmet och satte igång. De första 30 gick bra. Följande 22 klarade jag med nöd och näppe men under den tredje omgången nådde jag bara 14 innan krafterna var förbrukade. Irriterande. Men jag har förstått att det är vanligt att man får kämpa med vissa pass, så jag bestämde mig för att äta lunch och göra ett nytt försök på söndag. Och jag tänker inte börja intala mig att jag är klen!
Ikväll ska L och jag köra backintervaller. Det blir en bra avslutning på arbetsveckan och start på helgen!
Efter passet fick jag för mig att jag skulle utnyttja att jag redan var svettig och köra veckans sista armhävningspass på 30, 22, 22, 20 och max (minst 27). Jag gick in i det knökfulla gymmet och satte igång. De första 30 gick bra. Följande 22 klarade jag med nöd och näppe men under den tredje omgången nådde jag bara 14 innan krafterna var förbrukade. Irriterande. Men jag har förstått att det är vanligt att man får kämpa med vissa pass, så jag bestämde mig för att äta lunch och göra ett nytt försök på söndag. Och jag tänker inte börja intala mig att jag är klen!
Ikväll ska L och jag köra backintervaller. Det blir en bra avslutning på arbetsveckan och start på helgen!
torsdag 11 september 2008
Ta kål på gamla sanningar
"Jag är en sån som inte kan lära mig att köra bil"

Det var den första sanning jag kan minnas att jag levde med ganska länge. Det började med några halvhjärtade övningskörningsförsök i 18-årsåldern. När det inte gick så bra som jag hoppats gav jag upp och bestämde mig för att jag inte var lärbar. Ungefär tio år senare åkte jag till Tjejvasan med en kompis, som hade lånat sin brors automatväxlade bil. Det var en av de obehagligaste bilupplevelser jag haft. Vid ett tillfälle hade hon mobilen i ena handen, en burk läsk i den andra och styrde med knäna. Och på vägen hem höll hon konstant för hög fart, låg för nära och gled in i de hala rondellerna. Det var då jag bestämde mig att ta körkort. "Hur svårt kan det vara?". Det tog några månader men sedan hade jag gjort det. Jag kunde visst lära mig att köra bil.
Igår tog jag död på två andra sanningar. Den ena redan på eftermiddagen.
"Jag har en klen överkropp"
Jag har alltid sett mig själv som en med ganska starka ben, men hopplöst klen överkropp och svaga armar. Igår insåg jag plötsligt att jag måste sluta tänka så. 106 armhävningar (inte i rad, visserligen) borde jag knappast kunnat göra om jag är klen. Så nu ska jag sluta vara så förolämpande mot mig själv.
Och igår kväll rök den tredje:
"Spinning är inget för mig"

Jag har gått på spinning en handfull gånger men alltid tänkt att jag är där för att prova. För egentligen är det inget för mig. Jag har alltid tyckt att det varit lite för jobbigt (märklig inställning, jag vet). Igår gick jag och L på ett Spinpuls-pass på F&S och det var så mycket roligare än jag tyckt tidigare. Kanske för att jag orkade trampa vidare trots hög puls, eller för att jag satt precis bredvid högtalaren eller för att jag blev trött i benen, men fortsatte ändå. Men egentligen spelar det ingen roll varför det var skoj, för spinning är visst nåt för mig och imorrn ska jag gå på ett pass på jobbet!

Det var den första sanning jag kan minnas att jag levde med ganska länge. Det började med några halvhjärtade övningskörningsförsök i 18-årsåldern. När det inte gick så bra som jag hoppats gav jag upp och bestämde mig för att jag inte var lärbar. Ungefär tio år senare åkte jag till Tjejvasan med en kompis, som hade lånat sin brors automatväxlade bil. Det var en av de obehagligaste bilupplevelser jag haft. Vid ett tillfälle hade hon mobilen i ena handen, en burk läsk i den andra och styrde med knäna. Och på vägen hem höll hon konstant för hög fart, låg för nära och gled in i de hala rondellerna. Det var då jag bestämde mig att ta körkort. "Hur svårt kan det vara?". Det tog några månader men sedan hade jag gjort det. Jag kunde visst lära mig att köra bil.
Igår tog jag död på två andra sanningar. Den ena redan på eftermiddagen.
"Jag har en klen överkropp"
Jag har alltid sett mig själv som en med ganska starka ben, men hopplöst klen överkropp och svaga armar. Igår insåg jag plötsligt att jag måste sluta tänka så. 106 armhävningar (inte i rad, visserligen) borde jag knappast kunnat göra om jag är klen. Så nu ska jag sluta vara så förolämpande mot mig själv.
Och igår kväll rök den tredje:
"Spinning är inget för mig"

Jag har gått på spinning en handfull gånger men alltid tänkt att jag är där för att prova. För egentligen är det inget för mig. Jag har alltid tyckt att det varit lite för jobbigt (märklig inställning, jag vet). Igår gick jag och L på ett Spinpuls-pass på F&S och det var så mycket roligare än jag tyckt tidigare. Kanske för att jag orkade trampa vidare trots hög puls, eller för att jag satt precis bredvid högtalaren eller för att jag blev trött i benen, men fortsatte ändå. Men egentligen spelar det ingen roll varför det var skoj, för spinning är visst nåt för mig och imorrn ska jag gå på ett pass på jobbet!
Ta kål på gamla sanningar
"Jag är en sån som inte kan lära mig att köra bil"

Det var den första sanning jag kan minnas att jag levde med ganska länge. Det började med några halvhjärtade övningskörningsförsök i 18-årsåldern. När det inte gick så bra som jag hoppats gav jag upp och bestämde mig för att jag inte var lärbar. Ungefär tio år senare åkte jag till Tjejvasan med en kompis, som hade lånat sin brors automatväxlade bil. Det var en av de obehagligaste bilupplevelser jag haft. Vid ett tillfälle hade hon mobilen i ena handen, en burk läsk i den andra och styrde med knäna. Och på vägen hem höll hon konstant för hög fart, låg för nära och gled in i de hala rondellerna. Det var då jag bestämde mig att ta körkort. "Hur svårt kan det vara?". Det tog några månader men sedan hade jag gjort det. Jag kunde visst lära mig att köra bil.
Igår tog jag död på två andra sanningar. Den ena redan på eftermiddagen.
"Jag har en klen överkropp"
Jag har alltid sett mig själv som en med ganska starka ben, men hopplöst klen överkropp och svaga armar. Igår insåg jag plötsligt att jag måste sluta tänka så. 106 armhävningar (inte i rad, visserligen) borde jag knappast kunnat göra om jag är klen. Så nu ska jag sluta vara så förolämpande mot mig själv.
Och igår kväll rök den tredje:
"Spinning är inget för mig"

Jag har gått på spinning en handfull gånger men alltid tänkt att jag är där för att prova. För egentligen är det inget för mig. Jag har alltid tyckt att det varit lite för jobbigt (märklig inställning, jag vet). Igår gick jag och L på ett Spinpuls-pass på F&S och det var så mycket roligare än jag tyckt tidigare. Kanske för att jag orkade trampa vidare trots hög puls, eller för att jag satt precis bredvid högtalaren eller för att jag blev trött i benen, men fortsatte ändå. Men egentligen spelar det ingen roll varför det var skoj, för spinning är visst nåt för mig och imorrn ska jag gå på ett pass på jobbet!

Det var den första sanning jag kan minnas att jag levde med ganska länge. Det började med några halvhjärtade övningskörningsförsök i 18-årsåldern. När det inte gick så bra som jag hoppats gav jag upp och bestämde mig för att jag inte var lärbar. Ungefär tio år senare åkte jag till Tjejvasan med en kompis, som hade lånat sin brors automatväxlade bil. Det var en av de obehagligaste bilupplevelser jag haft. Vid ett tillfälle hade hon mobilen i ena handen, en burk läsk i den andra och styrde med knäna. Och på vägen hem höll hon konstant för hög fart, låg för nära och gled in i de hala rondellerna. Det var då jag bestämde mig att ta körkort. "Hur svårt kan det vara?". Det tog några månader men sedan hade jag gjort det. Jag kunde visst lära mig att köra bil.
Igår tog jag död på två andra sanningar. Den ena redan på eftermiddagen.
"Jag har en klen överkropp"
Jag har alltid sett mig själv som en med ganska starka ben, men hopplöst klen överkropp och svaga armar. Igår insåg jag plötsligt att jag måste sluta tänka så. 106 armhävningar (inte i rad, visserligen) borde jag knappast kunnat göra om jag är klen. Så nu ska jag sluta vara så förolämpande mot mig själv.
Och igår kväll rök den tredje:
"Spinning är inget för mig"

Jag har gått på spinning en handfull gånger men alltid tänkt att jag är där för att prova. För egentligen är det inget för mig. Jag har alltid tyckt att det varit lite för jobbigt (märklig inställning, jag vet). Igår gick jag och L på ett Spinpuls-pass på F&S och det var så mycket roligare än jag tyckt tidigare. Kanske för att jag orkade trampa vidare trots hög puls, eller för att jag satt precis bredvid högtalaren eller för att jag blev trött i benen, men fortsatte ändå. Men egentligen spelar det ingen roll varför det var skoj, för spinning är visst nåt för mig och imorrn ska jag gå på ett pass på jobbet!
onsdag 10 september 2008
Spontanträning
Det är ju så bra med armhävningar. Man kan göra dem närsomhelst. Ikväll väntar spinning med L men för en stund sedan fick jag plötsligt sån lust att genomföra veckans andra armhävningspass. Och så fick det bli. Barnen satt och kollade på Thomas och vännerna. Att de, speciellt minstingen, är fullt upptagna med nåt annat är en förutsättning. Annars vill han sitta på min rygg och med 15 kg extra klarar jag inte många.
Idag uppgick den totala summan till 106, uppdelat på 27+19+19+15+26(max), vila 90 (eller något mer faktiskt, vilket är tillåtet enligt schemat) sekunder mellan varje. Nästa omgång (förmodligen på lördag om jag inte får nåt ryck tidigare) ökar antalet med 15, vilket jag tycker är hyfsat mycket. Men ska man klara 100 i rad om 3,5 vecka måste det gå undan, antar jag.
Idag uppgick den totala summan till 106, uppdelat på 27+19+19+15+26(max), vila 90 (eller något mer faktiskt, vilket är tillåtet enligt schemat) sekunder mellan varje. Nästa omgång (förmodligen på lördag om jag inte får nåt ryck tidigare) ökar antalet med 15, vilket jag tycker är hyfsat mycket. Men ska man klara 100 i rad om 3,5 vecka måste det gå undan, antar jag.
Spontanträning
Det är ju så bra med armhävningar. Man kan göra dem närsomhelst. Ikväll väntar spinning med L men för en stund sedan fick jag plötsligt sån lust att genomföra veckans andra armhävningspass. Och så fick det bli. Barnen satt och kollade på Thomas och vännerna. Att de, speciellt minstingen, är fullt upptagna med nåt annat är en förutsättning. Annars vill han sitta på min rygg och med 15 kg extra klarar jag inte många.
Idag uppgick den totala summan till 106, uppdelat på 27+19+19+15+26(max), vila 90 (eller något mer faktiskt, vilket är tillåtet enligt schemat) sekunder mellan varje. Nästa omgång (förmodligen på lördag om jag inte får nåt ryck tidigare) ökar antalet med 15, vilket jag tycker är hyfsat mycket. Men ska man klara 100 i rad om 3,5 vecka måste det gå undan, antar jag.
Idag uppgick den totala summan till 106, uppdelat på 27+19+19+15+26(max), vila 90 (eller något mer faktiskt, vilket är tillåtet enligt schemat) sekunder mellan varje. Nästa omgång (förmodligen på lördag om jag inte får nåt ryck tidigare) ökar antalet med 15, vilket jag tycker är hyfsat mycket. Men ska man klara 100 i rad om 3,5 vecka måste det gå undan, antar jag.
måndag 8 september 2008
Hemma igen och armhävningar
Kom hem från London sent igår kväll. Det var kul att återse smågrabbarna och rätt skönt att sova i vår egen säng igen.
På träningsprogrammet idag stod armhävningar (surprise!), vecka 3 dag 1. Eftersom jag klarade 26 på raken i fredags väntade 25, 17, 17, 15, max (minst 25) och det gick! Max-noteringen blev 26 och slutresultatet 100, fast inte i följd då. Men ändå!
På onsdag kväll ska jag gå med L på spinning. I övrigt är ingen träning planerad än för resten av veckan. Jag måste beta av en del administration på hemmaplan innan jag kan prioritera nåt annat, tyvärr. Men, jag kan ju alltid göra armhävningar. Tjohej!
På träningsprogrammet idag stod armhävningar (surprise!), vecka 3 dag 1. Eftersom jag klarade 26 på raken i fredags väntade 25, 17, 17, 15, max (minst 25) och det gick! Max-noteringen blev 26 och slutresultatet 100, fast inte i följd då. Men ändå!
På onsdag kväll ska jag gå med L på spinning. I övrigt är ingen träning planerad än för resten av veckan. Jag måste beta av en del administration på hemmaplan innan jag kan prioritera nåt annat, tyvärr. Men, jag kan ju alltid göra armhävningar. Tjohej!
Hemma igen och armhävningar
Kom hem från London sent igår kväll. Det var kul att återse smågrabbarna och rätt skönt att sova i vår egen säng igen.
På träningsprogrammet idag stod armhävningar (surprise!), vecka 3 dag 1. Eftersom jag klarade 26 på raken i fredags väntade 25, 17, 17, 15, max (minst 25) och det gick! Max-noteringen blev 26 och slutresultatet 100, fast inte i följd då. Men ändå!
På onsdag kväll ska jag gå med L på spinning. I övrigt är ingen träning planerad än för resten av veckan. Jag måste beta av en del administration på hemmaplan innan jag kan prioritera nåt annat, tyvärr. Men, jag kan ju alltid göra armhävningar. Tjohej!
På träningsprogrammet idag stod armhävningar (surprise!), vecka 3 dag 1. Eftersom jag klarade 26 på raken i fredags väntade 25, 17, 17, 15, max (minst 25) och det gick! Max-noteringen blev 26 och slutresultatet 100, fast inte i följd då. Men ändå!
På onsdag kväll ska jag gå med L på spinning. I övrigt är ingen träning planerad än för resten av veckan. Jag måste beta av en del administration på hemmaplan innan jag kan prioritera nåt annat, tyvärr. Men, jag kan ju alltid göra armhävningar. Tjohej!
lördag 6 september 2008
Mamma Mia!

Vi har aldrig varit särskilt förtjusta i musikaler men Mamma Mia igår kväll var verkligen bra! Folk stod upp och sjöng med på slutet. Det var ett enormt drag! Tidigare på dagen besökte vi Tate Modern. Det var obegripliga installationer blandat med gamla sovjetiska propagandaaffischer, Picasso och stora tavlor med mycket färg. På kvällen kom det "heavy rain" som de varnat för på morgonen. Men då satt vi med veckans andra grillade biff!
Mamma Mia!

Vi har aldrig varit särskilt förtjusta i musikaler men Mamma Mia igår kväll var verkligen bra! Folk stod upp och sjöng med på slutet. Det var ett enormt drag! Tidigare på dagen besökte vi Tate Modern. Det var obegripliga installationer blandat med gamla sovjetiska propagandaaffischer, Picasso och stora tavlor med mycket färg. På kvällen kom det "heavy rain" som de varnat för på morgonen. Men då satt vi med veckans andra grillade biff!
onsdag 3 september 2008
Armhävningar och bröllopsresa

Imorgon bitti åker vi till London på bröllopsresa. Det ska bli jättemysigt och roligt! Det finns gym på hotellet och det vore ju bra att göra åtminstone ett besök där (de har visst bubbelpool också!). Annars blir nog långa (shopping)promenader motionen.
Ikväll avverkade jag det sjätte passet med armhävningar. Det är fortfarande en inte helt omöjlig nivå, men nästa vecka sätter det fart ordentligt. Klarar jag mer än 25 i följd på lördag kommer passet på måndag att innebära 99 armhävningar. Inte i rad, dock.
Armhävningar och bröllopsresa

Imorgon bitti åker vi till London på bröllopsresa. Det ska bli jättemysigt och roligt! Det finns gym på hotellet och det vore ju bra att göra åtminstone ett besök där (de har visst bubbelpool också!). Annars blir nog långa (shopping)promenader motionen.
Ikväll avverkade jag det sjätte passet med armhävningar. Det är fortfarande en inte helt omöjlig nivå, men nästa vecka sätter det fart ordentligt. Klarar jag mer än 25 i följd på lördag kommer passet på måndag att innebära 99 armhävningar. Inte i rad, dock.
tisdag 2 september 2008
Tillbaks i jobbgymmet
Idag slapp jag Bandit. Det var skönt. Cyklade 20 minuter, jobbigt. Styrketränade 25 minuter: biceps, triceps, rygg och mage. Avslutade med plankintervaller:6x1 min. Nästa gång borde jag klara mer än 1 minut. Körde 5 minuter motionscykel (intervaller) innan jag gick och duschade.
Min chef förövrigt övertygat mig. Jag behöver en ny cykel så att jag kan cykla till och från jobbet. Och fort ska det gå!
Min chef förövrigt övertygat mig. Jag behöver en ny cykel så att jag kan cykla till och från jobbet. Och fort ska det gå!
Tillbaks i jobbgymmet
Idag slapp jag Bandit. Det var skönt. Cyklade 20 minuter, jobbigt. Styrketränade 25 minuter: biceps, triceps, rygg och mage. Avslutade med plankintervaller:6x1 min. Nästa gång borde jag klara mer än 1 minut. Körde 5 minuter motionscykel (intervaller) innan jag gick och duschade.
Min chef förövrigt övertygat mig. Jag behöver en ny cykel så att jag kan cykla till och från jobbet. Och fort ska det gå!
Min chef förövrigt övertygat mig. Jag behöver en ny cykel så att jag kan cykla till och från jobbet. Och fort ska det gå!
måndag 1 september 2008
1:a sept -> Armhävningar
Vecka 2, pass 2: 16, 13, 11, 11, 21 (max), sammanlagt 72 armhävningar ikväll. Det är ju fortfarande på en rätt hygglig nivå. 21 stycken var visserligen rätt segt att avsluta med, men det gick. På onsdag är det ett pass till och på söndag ska jag göra ett test för att se hur många jag klarar att göra i följd. Det avgör sedan hur programmet ser ut de närmsta två veckorna. Målet är att klara minst 25 för då får jag köra det tyngsta programmet. Och det borde gå.
1:a sept -> Armhävningar
Vecka 2, pass 2: 16, 13, 11, 11, 21 (max), sammanlagt 72 armhävningar ikväll. Det är ju fortfarande på en rätt hygglig nivå. 21 stycken var visserligen rätt segt att avsluta med, men det gick. På onsdag är det ett pass till och på söndag ska jag göra ett test för att se hur många jag klarar att göra i följd. Det avgör sedan hur programmet ser ut de närmsta två veckorna. Målet är att klara minst 25 för då får jag köra det tyngsta programmet. Och det borde gå.
söndag 31 augusti 2008
31:a augusti -> LSD (med betoning på S)
Hade bestämt träff med L för att springa runt 15 km. Och med frukost i magen hade jag förhoppningen om ett lugnt pratpass i kanske 6 min-tempo. Yeh, right. Vi sprang runt Rösjön och terrängen är till största delen skog dvs rötter, stenar och gegga. Vilket drog ner tempot. Problemet var bara att när det var grus eller asfalt var jag så slut att jag inte orkade öka farten. Katastrof!

Det kändes ett tag som om det bara gick uppför och när det väl planade ut hade jag ingen kraft i benen. Efter 11 km fick L fortsätta den sista biten själv medan jag promenerade 500 meter och sedan lunkade hem. Det kändes enormt tröstlöst och väl hemma mådde jag som om jag sprungit en halvmara trots att det bara var 13,74 km.
Jag får väl istället glädja mig åt att jag kan göra armhävningar. Tjohej.

Det kändes ett tag som om det bara gick uppför och när det väl planade ut hade jag ingen kraft i benen. Efter 11 km fick L fortsätta den sista biten själv medan jag promenerade 500 meter och sedan lunkade hem. Det kändes enormt tröstlöst och väl hemma mådde jag som om jag sprungit en halvmara trots att det bara var 13,74 km.
Jag får väl istället glädja mig åt att jag kan göra armhävningar. Tjohej.
31:a augusti -> LSD (med betoning på S)
Hade bestämt träff med L för att springa runt 15 km. Och med frukost i magen hade jag förhoppningen om ett lugnt pratpass i kanske 6 min-tempo. Yeh, right. Vi sprang runt Rösjön och terrängen är till största delen skog dvs rötter, stenar och gegga. Vilket drog ner tempot. Problemet var bara att när det var grus eller asfalt var jag så slut att jag inte orkade öka farten. Katastrof!

Det kändes ett tag som om det bara gick uppför och när det väl planade ut hade jag ingen kraft i benen. Efter 11 km fick L fortsätta den sista biten själv medan jag promenerade 500 meter och sedan lunkade hem. Det kändes enormt tröstlöst och väl hemma mådde jag som om jag sprungit en halvmara trots att det bara var 13,74 km.
Jag får väl istället glädja mig åt att jag kan göra armhävningar. Tjohej.

Det kändes ett tag som om det bara gick uppför och när det väl planade ut hade jag ingen kraft i benen. Efter 11 km fick L fortsätta den sista biten själv medan jag promenerade 500 meter och sedan lunkade hem. Det kändes enormt tröstlöst och väl hemma mådde jag som om jag sprungit en halvmara trots att det bara var 13,74 km.
Jag får väl istället glädja mig åt att jag kan göra armhävningar. Tjohej.
lördag 30 augusti 2008
Lördag 30:e -> Armhävningar
Nästa torsdag åker vi på bröllopsresa till London. Därför tjuvstartade jag vecka 2 på armhävningsprogrammet redan idag. Det blev färre än igår:12+12+9+7+15(max) men det passade bra eftersom jag kände mig lite trött i just de musklerna.
Lördag 30:e -> Armhävningar
Nästa torsdag åker vi på bröllopsresa till London. Därför tjuvstartade jag vecka 2 på armhävningsprogrammet redan idag. Det blev färre än igår:12+12+9+7+15(max) men det passade bra eftersom jag kände mig lite trött i just de musklerna.
Fredag 29:e -> Seg löpning och mer armhävningar
Idag hade jag förmånen att gå upp redan klockan 6 och titta på film. Ja, med barn i huset blir det sällan sovmorgon men vem kan motstå Blixten McQueen? Dessutom somnade jag strax för 21 igår kväll när jag nattade så jag är hyfsat utvilad ändå. I köket finns spår efter ost och vin. Även om det är skönt att sova känns det alltid så dumt att ha sovit bort hela fredagskvällen och lämnat Mannen ensam framför TV:n. Särskilt som det sista jag sa till honom var "Jag kommer snart ner, jag ska inte somna".
Hursom, jag hade inte planerat nån träning igår efter mina ändrade planer pga dagislämning och doktorbesök, men på eftermiddagen ringde L och föreslog en sväng på kvällen. Kul! Det blev en kort runda, Hästsvängen, på 5,74 km på den imponerande tiden 34:56 (6:05/km). Visst, det är en seg backe i mitten men så långsamt borde det inte behöva gå. Dags att komma igång med träningen i allmänhet och intervallerna i synnerhet, tror jag.
När jag kommit hem var det dags för pass 3 i armhävningsutmaningens första vecka:15+13+10+10+20(max). Jag ligger fortfarande i fas. Vilar något kortare än rekommenderat och klarar några fler än minsta antalet man bör klara när det står "max". Vecka 2 ser inte heller så tung ut. Sedan blir det nog betydligt kämpigare!
Hursom, jag hade inte planerat nån träning igår efter mina ändrade planer pga dagislämning och doktorbesök, men på eftermiddagen ringde L och föreslog en sväng på kvällen. Kul! Det blev en kort runda, Hästsvängen, på 5,74 km på den imponerande tiden 34:56 (6:05/km). Visst, det är en seg backe i mitten men så långsamt borde det inte behöva gå. Dags att komma igång med träningen i allmänhet och intervallerna i synnerhet, tror jag.
När jag kommit hem var det dags för pass 3 i armhävningsutmaningens första vecka:15+13+10+10+20(max). Jag ligger fortfarande i fas. Vilar något kortare än rekommenderat och klarar några fler än minsta antalet man bör klara när det står "max". Vecka 2 ser inte heller så tung ut. Sedan blir det nog betydligt kämpigare!
Fredag 29:e -> Seg löpning och mer armhävningar
Idag hade jag förmånen att gå upp redan klockan 6 och titta på film. Ja, med barn i huset blir det sällan sovmorgon men vem kan motstå Blixten McQueen? Dessutom somnade jag strax för 21 igår kväll när jag nattade så jag är hyfsat utvilad ändå. I köket finns spår efter ost och vin. Även om det är skönt att sova känns det alltid så dumt att ha sovit bort hela fredagskvällen och lämnat Mannen ensam framför TV:n. Särskilt som det sista jag sa till honom var "Jag kommer snart ner, jag ska inte somna".
Hursom, jag hade inte planerat nån träning igår efter mina ändrade planer pga dagislämning och doktorbesök, men på eftermiddagen ringde L och föreslog en sväng på kvällen. Kul! Det blev en kort runda, Hästsvängen, på 5,74 km på den imponerande tiden 34:56 (6:05/km). Visst, det är en seg backe i mitten men så långsamt borde det inte behöva gå. Dags att komma igång med träningen i allmänhet och intervallerna i synnerhet, tror jag.
När jag kommit hem var det dags för pass 3 i armhävningsutmaningens första vecka:15+13+10+10+20(max). Jag ligger fortfarande i fas. Vilar något kortare än rekommenderat och klarar några fler än minsta antalet man bör klara när det står "max". Vecka 2 ser inte heller så tung ut. Sedan blir det nog betydligt kämpigare!
Hursom, jag hade inte planerat nån träning igår efter mina ändrade planer pga dagislämning och doktorbesök, men på eftermiddagen ringde L och föreslog en sväng på kvällen. Kul! Det blev en kort runda, Hästsvängen, på 5,74 km på den imponerande tiden 34:56 (6:05/km). Visst, det är en seg backe i mitten men så långsamt borde det inte behöva gå. Dags att komma igång med träningen i allmänhet och intervallerna i synnerhet, tror jag.
När jag kommit hem var det dags för pass 3 i armhävningsutmaningens första vecka:15+13+10+10+20(max). Jag ligger fortfarande i fas. Vilar något kortare än rekommenderat och klarar några fler än minsta antalet man bör klara när det står "max". Vecka 2 ser inte heller så tung ut. Sedan blir det nog betydligt kämpigare!
fredag 29 augusti 2008
Torsdag 28:e -> Cykel hem från jobbet
Jag tog mig hem igår också. Men det tog någon minut längre tid än till jobbet. Dels skulle jag testa en ny väg och krånglade omkring och dels var det väldigt blådigt. Men mest berodde det nog på att det gått rätt många timmar sedan lunchen så min energinivå var inte den bästa. Det var skönt att komma hem, duscha och äta middag!
Egentligen skulle det blivit löpning också men Ls man skulle bort så det gick inte. Jag passade på att uträtta ärenden och sedan slappa istället för att ge mig ut ensam.
Imorse skulle jag tränat på jobbet men istället fick jag lämna på dagis. Och efter lunch ska jag till distriktsköterskan med lillkillen, så det blir inget besök i jobbgymmet alls idag. Det blir inte alltid som planerat!
Egentligen skulle det blivit löpning också men Ls man skulle bort så det gick inte. Jag passade på att uträtta ärenden och sedan slappa istället för att ge mig ut ensam.
Imorse skulle jag tränat på jobbet men istället fick jag lämna på dagis. Och efter lunch ska jag till distriktsköterskan med lillkillen, så det blir inget besök i jobbgymmet alls idag. Det blir inte alltid som planerat!
Torsdag 28:e -> Cykel hem från jobbet
Jag tog mig hem igår också. Men det tog någon minut längre tid än till jobbet. Dels skulle jag testa en ny väg och krånglade omkring och dels var det väldigt blådigt. Men mest berodde det nog på att det gått rätt många timmar sedan lunchen så min energinivå var inte den bästa. Det var skönt att komma hem, duscha och äta middag!
Egentligen skulle det blivit löpning också men Ls man skulle bort så det gick inte. Jag passade på att uträtta ärenden och sedan slappa istället för att ge mig ut ensam.
Imorse skulle jag tränat på jobbet men istället fick jag lämna på dagis. Och efter lunch ska jag till distriktsköterskan med lillkillen, så det blir inget besök i jobbgymmet alls idag. Det blir inte alltid som planerat!
Egentligen skulle det blivit löpning också men Ls man skulle bort så det gick inte. Jag passade på att uträtta ärenden och sedan slappa istället för att ge mig ut ensam.
Imorse skulle jag tränat på jobbet men istället fick jag lämna på dagis. Och efter lunch ska jag till distriktsköterskan med lillkillen, så det blir inget besök i jobbgymmet alls idag. Det blir inte alltid som planerat!
torsdag 28 augusti 2008
Cykling till jobbet
Min nya chef är en hängiven cyklist. Han har visst fyra cyklar för eget bruk och kör året runt till och från jobbet. Dessutom bor han 10 minuter från mig. Ända sedan vi träffades första gången och jag nämnde att jag hade cyklat till jobbet och hem en gång har han frågat när jag ska cykla igen. När jag i måndags berättade att vi måste köpa en till cykel hemma började han komma med tips på märken och modeller. Påverkad av hans entusiasm bestämde jag mig därför igår kväll för att cykla till jobbet idag, efter att ha lämnat på dagis. Att det skulle regna hindrade inte mina planer.
Och det började bra i morse, inte ett stänk förrän vi kom till dagis, efter en kort tur med lillkillen på cykelstolen och stora killen på sin cykel. Det var förövrigt väldigt roligt att cykla med stora killen. Det är ett par uppförsbackar på vägen och jag fick absolut inte hjälpa till, trots att han fastnat och inte kommer nånvart. Han stod på tramporna och tog i så han blev alldeles röd i ansiktet. Men till slut lossnade det och han trampade på en bit. Tills han stannade och utbrast "Titta mamma, en snigel!". Och så började det om!
Hursom, väl på dagis kom en jätteskur som till slut gick över. Jag lämnade barnen och skulle bara sätta fast datorväskan på cykelstolen. Vi har fått bärbara datorer på jobbet, vilket är jättebra, men jag släpar den fram och tillbaks varje dag. Tillsammans med ombyteskläder, duschgrejer m m blev datorväskan enorm. Den gick inte att fästa på stolen. Jaha, bara att ha den på ryggen då. Och så körde jag iväg.

Jag svischar förbi bilkön på Stocksundsbron. Några hundra meter senare körde jag även om mannen på bilden!
Fördelen med att cykla just efter dagislämning är att det brukar vara väldigt mycket bilar i farten, och de dagar jag tar bilen går det nog inte mycket fortare än att cykla. Men det var rätt tungt och det tog närmare en timme. Men, jag har bestämt mig för att det måste bli ett cykelköp. Och datorn får bo kvar på jobbet i eftermiddag!
Och det började bra i morse, inte ett stänk förrän vi kom till dagis, efter en kort tur med lillkillen på cykelstolen och stora killen på sin cykel. Det var förövrigt väldigt roligt att cykla med stora killen. Det är ett par uppförsbackar på vägen och jag fick absolut inte hjälpa till, trots att han fastnat och inte kommer nånvart. Han stod på tramporna och tog i så han blev alldeles röd i ansiktet. Men till slut lossnade det och han trampade på en bit. Tills han stannade och utbrast "Titta mamma, en snigel!". Och så började det om!
Hursom, väl på dagis kom en jätteskur som till slut gick över. Jag lämnade barnen och skulle bara sätta fast datorväskan på cykelstolen. Vi har fått bärbara datorer på jobbet, vilket är jättebra, men jag släpar den fram och tillbaks varje dag. Tillsammans med ombyteskläder, duschgrejer m m blev datorväskan enorm. Den gick inte att fästa på stolen. Jaha, bara att ha den på ryggen då. Och så körde jag iväg.

Jag svischar förbi bilkön på Stocksundsbron. Några hundra meter senare körde jag även om mannen på bilden!
Fördelen med att cykla just efter dagislämning är att det brukar vara väldigt mycket bilar i farten, och de dagar jag tar bilen går det nog inte mycket fortare än att cykla. Men det var rätt tungt och det tog närmare en timme. Men, jag har bestämt mig för att det måste bli ett cykelköp. Och datorn får bo kvar på jobbet i eftermiddag!
Cykling till jobbet
Min nya chef är en hängiven cyklist. Han har visst fyra cyklar för eget bruk och kör året runt till och från jobbet. Dessutom bor han 10 minuter från mig. Ända sedan vi träffades första gången och jag nämnde att jag hade cyklat till jobbet och hem en gång har han frågat när jag ska cykla igen. När jag i måndags berättade att vi måste köpa en till cykel hemma började han komma med tips på märken och modeller. Påverkad av hans entusiasm bestämde jag mig därför igår kväll för att cykla till jobbet idag, efter att ha lämnat på dagis. Att det skulle regna hindrade inte mina planer.
Och det började bra i morse, inte ett stänk förrän vi kom till dagis, efter en kort tur med lillkillen på cykelstolen och stora killen på sin cykel. Det var förövrigt väldigt roligt att cykla med stora killen. Det är ett par uppförsbackar på vägen och jag fick absolut inte hjälpa till, trots att han fastnat och inte kommer nånvart. Han stod på tramporna och tog i så han blev alldeles röd i ansiktet. Men till slut lossnade det och han trampade på en bit. Tills han stannade och utbrast "Titta mamma, en snigel!". Och så började det om!
Hursom, väl på dagis kom en jätteskur som till slut gick över. Jag lämnade barnen och skulle bara sätta fast datorväskan på cykelstolen. Vi har fått bärbara datorer på jobbet, vilket är jättebra, men jag släpar den fram och tillbaks varje dag. Tillsammans med ombyteskläder, duschgrejer m m blev datorväskan enorm. Den gick inte att fästa på stolen. Jaha, bara att ha den på ryggen då. Och så körde jag iväg.

Jag svischar förbi bilkön på Stocksundsbron. Några hundra meter senare körde jag även om mannen på bilden!
Fördelen med att cykla just efter dagislämning är att det brukar vara väldigt mycket bilar i farten, och de dagar jag tar bilen går det nog inte mycket fortare än att cykla. Men det var rätt tungt och det tog närmare en timme. Men, jag har bestämt mig för att det måste bli ett cykelköp. Och datorn får bo kvar på jobbet i eftermiddag!
Och det började bra i morse, inte ett stänk förrän vi kom till dagis, efter en kort tur med lillkillen på cykelstolen och stora killen på sin cykel. Det var förövrigt väldigt roligt att cykla med stora killen. Det är ett par uppförsbackar på vägen och jag fick absolut inte hjälpa till, trots att han fastnat och inte kommer nånvart. Han stod på tramporna och tog i så han blev alldeles röd i ansiktet. Men till slut lossnade det och han trampade på en bit. Tills han stannade och utbrast "Titta mamma, en snigel!". Och så började det om!
Hursom, väl på dagis kom en jätteskur som till slut gick över. Jag lämnade barnen och skulle bara sätta fast datorväskan på cykelstolen. Vi har fått bärbara datorer på jobbet, vilket är jättebra, men jag släpar den fram och tillbaks varje dag. Tillsammans med ombyteskläder, duschgrejer m m blev datorväskan enorm. Den gick inte att fästa på stolen. Jaha, bara att ha den på ryggen då. Och så körde jag iväg.

Jag svischar förbi bilkön på Stocksundsbron. Några hundra meter senare körde jag även om mannen på bilden!
Fördelen med att cykla just efter dagislämning är att det brukar vara väldigt mycket bilar i farten, och de dagar jag tar bilen går det nog inte mycket fortare än att cykla. Men det var rätt tungt och det tog närmare en timme. Men, jag har bestämt mig för att det måste bli ett cykelköp. Och datorn får bo kvar på jobbet i eftermiddag!
onsdag 27 augusti 2008
Mera armhävningar
Skulle ha sprungit med L ikväll med Mannen (åh, vad mycket roligare att skriva så än att skriva Sambon) har möte så jag måste stanna med kidsen. Det blir löpning imorrn istället. Däremot har jag gjort andra dagen av armhävningsutmaningen:12+12+10+10+20. Det är inte jättetungt men att jag ska kunna komma upp i 100 känns en smula avlägset!
Mera armhävningar
Skulle ha sprungit med L ikväll med Mannen (åh, vad mycket roligare att skriva så än att skriva Sambon) har möte så jag måste stanna med kidsen. Det blir löpning imorrn istället. Däremot har jag gjort andra dagen av armhävningsutmaningen:12+12+10+10+20. Det är inte jättetungt men att jag ska kunna komma upp i 100 känns en smula avlägset!
måndag 25 augusti 2008
Ja, just det....det var ju det där med träningen.
Fokus har inte legat på träning de senaste veckorna men nu börjar det bli dags att flytta det dit. Plankan var väl aldrig min grej (men den borde....) men armhävningar tycker jag är skoj. Därför började jag ikväll detta:

Precis som det står på sidan tror ju inte jag heller att jag kommer att mäkta med 100 armhävningar om 6 veckor men vi får väl se! Det blev iallafall 10+10+8+6+15 idag. Fortsättning på onsdag, då det även blir löpning med L, som jag planerar ett höstprojekt med!

Precis som det står på sidan tror ju inte jag heller att jag kommer att mäkta med 100 armhävningar om 6 veckor men vi får väl se! Det blev iallafall 10+10+8+6+15 idag. Fortsättning på onsdag, då det även blir löpning med L, som jag planerar ett höstprojekt med!
Ja, just det....det var ju det där med träningen.
Fokus har inte legat på träning de senaste veckorna men nu börjar det bli dags att flytta det dit. Plankan var väl aldrig min grej (men den borde....) men armhävningar tycker jag är skoj. Därför började jag ikväll detta:

Precis som det står på sidan tror ju inte jag heller att jag kommer att mäkta med 100 armhävningar om 6 veckor men vi får väl se! Det blev iallafall 10+10+8+6+15 idag. Fortsättning på onsdag, då det även blir löpning med L, som jag planerar ett höstprojekt med!

Precis som det står på sidan tror ju inte jag heller att jag kommer att mäkta med 100 armhävningar om 6 veckor men vi får väl se! Det blev iallafall 10+10+8+6+15 idag. Fortsättning på onsdag, då det även blir löpning med L, som jag planerar ett höstprojekt med!
Nygifta!
Nygifta!
torsdag 21 augusti 2008
Vad är det som pågår?
Ja, här händer inte mycket. Grejen är att det är lite för mycket fix kvar inför lördagens bröllop att jag inte haft ro att komma ut och springa. Dessutom har jag känt lite i halsen, och i helgen vill/måste jag vara frisk.
Men på måndag är det full fart igen.
Vad sägs t ex om one hundred push ups!
Men på måndag är det full fart igen.
Vad sägs t ex om one hundred push ups!
Vad är det som pågår?
Ja, här händer inte mycket. Grejen är att det är lite för mycket fix kvar inför lördagens bröllop att jag inte haft ro att komma ut och springa. Dessutom har jag känt lite i halsen, och i helgen vill/måste jag vara frisk.
Men på måndag är det full fart igen.
Vad sägs t ex om one hundred push ups!
Men på måndag är det full fart igen.
Vad sägs t ex om one hundred push ups!
söndag 17 augusti 2008
Vilohelg
I fredags kväll blev det ett lugn pass på drygt 6 km med L. Hennes värk var nästan borta men hon saknade nästan kraft i händerna, väldigt märkligt. Vi började springa men efter några kilometer började hon känna sig hängig och lätt illamående så vi gick och sprang om vartannat.
Igår, lördag, hände inte mycket och idag känner jag början på en förkylning i halsen så det blir ingen träning idag heller. Eftersom det regnat konstant sedan i morse gör det inte så mycket.
Nästa lördag är det bröllopsdags! Det är nog bäst att jag sätter fart med träningen imorrn så jag kommer i klänningen då.
Igår, lördag, hände inte mycket och idag känner jag början på en förkylning i halsen så det blir ingen träning idag heller. Eftersom det regnat konstant sedan i morse gör det inte så mycket.
Nästa lördag är det bröllopsdags! Det är nog bäst att jag sätter fart med träningen imorrn så jag kommer i klänningen då.
Vilohelg
I fredags kväll blev det ett lugn pass på drygt 6 km med L. Hennes värk var nästan borta men hon saknade nästan kraft i händerna, väldigt märkligt. Vi började springa men efter några kilometer började hon känna sig hängig och lätt illamående så vi gick och sprang om vartannat.
Igår, lördag, hände inte mycket och idag känner jag början på en förkylning i halsen så det blir ingen träning idag heller. Eftersom det regnat konstant sedan i morse gör det inte så mycket.
Nästa lördag är det bröllopsdags! Det är nog bäst att jag sätter fart med träningen imorrn så jag kommer i klänningen då.
Igår, lördag, hände inte mycket och idag känner jag början på en förkylning i halsen så det blir ingen träning idag heller. Eftersom det regnat konstant sedan i morse gör det inte så mycket.
Nästa lördag är det bröllopsdags! Det är nog bäst att jag sätter fart med träningen imorrn så jag kommer i klänningen då.
torsdag 14 augusti 2008
Low battery
Det blev lite omplanering igår.L har drabbats av oförklarlig värk och kunde inte springa så jag stack ut en sväng på eftermiddagen. Det var varmt, soligt men samtidigt blåsigt. För en gångs skull hade jag mp3-spelaren med mig. Vi hade laddat batteriet men efter knappt 5 km var batteriet slut. "Low battery", stod det i displayen. Och det var inte den enda vars strömförsörjning hade dött. Jag orkade absolut ingenting. 6,41 km på 37:45 är väl inte katastrof-dåligt men då fick jag stanna ett par gånger för att överhuvudtaget orka fortsätta. Illa!
Jag har iallafall tittat på vilka lopp jag skulle vilja springa i höst. Det lutar åt Hässelbyloppet i mitten av oktober och Tömilen, i november (antar jag).
Jag har iallafall tittat på vilka lopp jag skulle vilja springa i höst. Det lutar åt Hässelbyloppet i mitten av oktober och Tömilen, i november (antar jag).
Low battery
Det blev lite omplanering igår.L har drabbats av oförklarlig värk och kunde inte springa så jag stack ut en sväng på eftermiddagen. Det var varmt, soligt men samtidigt blåsigt. För en gångs skull hade jag mp3-spelaren med mig. Vi hade laddat batteriet men efter knappt 5 km var batteriet slut. "Low battery", stod det i displayen. Och det var inte den enda vars strömförsörjning hade dött. Jag orkade absolut ingenting. 6,41 km på 37:45 är väl inte katastrof-dåligt men då fick jag stanna ett par gånger för att överhuvudtaget orka fortsätta. Illa!
Jag har iallafall tittat på vilka lopp jag skulle vilja springa i höst. Det lutar åt Hässelbyloppet i mitten av oktober och Tömilen, i november (antar jag).
Jag har iallafall tittat på vilka lopp jag skulle vilja springa i höst. Det lutar åt Hässelbyloppet i mitten av oktober och Tömilen, i november (antar jag).
tisdag 12 augusti 2008
Cirkelträning
Det blev ingen morgonträning eftersom jag var tvungen att lämna på dagis, men jag tog igen det före lunch istället. Det blev ett egenkomponerat cirkelpass i gymmet, där jag körde två varv övningar. Jag skulle öka antalet andra varvet, var tanken:
1. Kondition 5 min - rodd (varv 1) + cykel (varv 2)
2. Breda armhävningar - 25 + 26
3. Rygglyft i bellyback med vikt (8 kg) - 15 + 16
4. Sidvridning boll - 8+8 + 8+15 (jag välte efter 8 reps båda gångerna men tyckte inte att jag var färdig för det).
5. Ihoprull + armhävning boll - 10 + 12
6. Tåhäv på ett ben - 25 + 30
7. Rygglyft på boll - 20 + 25
8. Plankan - 2:06 + 2:10
Mest nöjd är jag nog med att jag kände starkt obehag efter ungefär en halv minut andra gången jag plankade, MEN ändå härdade ut för att slå tiden från första varvet. Det kanske är kapitalförstöring att träna på gymmet och inte utnyttja hantlarna. Armhävningar kan jag ju lite gärna göra hemma, men jag gillar att träna där andra tränar samtidigt. Och tänka sig, jag kände inte något behov av att byta radiokanal heller!!
1. Kondition 5 min - rodd (varv 1) + cykel (varv 2)
2. Breda armhävningar - 25 + 26
3. Rygglyft i bellyback med vikt (8 kg) - 15 + 16
4. Sidvridning boll - 8+8 + 8+15 (jag välte efter 8 reps båda gångerna men tyckte inte att jag var färdig för det).
5. Ihoprull + armhävning boll - 10 + 12
6. Tåhäv på ett ben - 25 + 30
7. Rygglyft på boll - 20 + 25
8. Plankan - 2:06 + 2:10
Mest nöjd är jag nog med att jag kände starkt obehag efter ungefär en halv minut andra gången jag plankade, MEN ändå härdade ut för att slå tiden från första varvet. Det kanske är kapitalförstöring att träna på gymmet och inte utnyttja hantlarna. Armhävningar kan jag ju lite gärna göra hemma, men jag gillar att träna där andra tränar samtidigt. Och tänka sig, jag kände inte något behov av att byta radiokanal heller!!
Cirkelträning
Det blev ingen morgonträning eftersom jag var tvungen att lämna på dagis, men jag tog igen det före lunch istället. Det blev ett egenkomponerat cirkelpass i gymmet, där jag körde två varv övningar. Jag skulle öka antalet andra varvet, var tanken:
1. Kondition 5 min - rodd (varv 1) + cykel (varv 2)
2. Breda armhävningar - 25 + 26
3. Rygglyft i bellyback med vikt (8 kg) - 15 + 16
4. Sidvridning boll - 8+8 + 8+15 (jag välte efter 8 reps båda gångerna men tyckte inte att jag var färdig för det).
5. Ihoprull + armhävning boll - 10 + 12
6. Tåhäv på ett ben - 25 + 30
7. Rygglyft på boll - 20 + 25
8. Plankan - 2:06 + 2:10
Mest nöjd är jag nog med att jag kände starkt obehag efter ungefär en halv minut andra gången jag plankade, MEN ändå härdade ut för att slå tiden från första varvet. Det kanske är kapitalförstöring att träna på gymmet och inte utnyttja hantlarna. Armhävningar kan jag ju lite gärna göra hemma, men jag gillar att träna där andra tränar samtidigt. Och tänka sig, jag kände inte något behov av att byta radiokanal heller!!
1. Kondition 5 min - rodd (varv 1) + cykel (varv 2)
2. Breda armhävningar - 25 + 26
3. Rygglyft i bellyback med vikt (8 kg) - 15 + 16
4. Sidvridning boll - 8+8 + 8+15 (jag välte efter 8 reps båda gångerna men tyckte inte att jag var färdig för det).
5. Ihoprull + armhävning boll - 10 + 12
6. Tåhäv på ett ben - 25 + 30
7. Rygglyft på boll - 20 + 25
8. Plankan - 2:06 + 2:10
Mest nöjd är jag nog med att jag kände starkt obehag efter ungefär en halv minut andra gången jag plankade, MEN ändå härdade ut för att slå tiden från första varvet. Det kanske är kapitalförstöring att träna på gymmet och inte utnyttja hantlarna. Armhävningar kan jag ju lite gärna göra hemma, men jag gillar att träna där andra tränar samtidigt. Och tänka sig, jag kände inte något behov av att byta radiokanal heller!!
söndag 10 augusti 2008
Jakten på farten
Igår blev det både pizza och kanske lite för mycket rödvin så långpasset jag hade planerat på förmiddagen idag blev struket. Det dröjde till halv 5 innan jag kom iväg. Och det fanns inte mycket krut i benen alls. Ingenstans om jag ska vara ärlig. Det gick hyfsat snabbt i 3 km (5:27/km) men sedan orkade jag inte mer. Visst, jag borde ha pressat mig men kände att jag inte var på humör (jag har lite mental träning att ta tag i....).
Istället programmerade jag in intervaller på klockan: 10x200 meter med 30 sekunders ståvila mellan varje. Det tyckte jag var en bra kompromiss. Springa "fort" men ändå vila lite emellanåt. Farten pendlade mellan som bäst 4:12/km till långsamma 4:56/km (uppförsbacke). Det hade varit roligt att ha pulsbandet på, men det hade jag glömt.
Nästa vecka är två pass inplanerade med L på onsdag och fredag. Jag tänkte sedan skriva att jag ska försöka gå upp tidigt på tisdag och styrketräna före jobbet, men så tänkte jag på Sofys träffsäkra inlägg och skriver nu istället: På tisdag ska jag gå upp tidigt och styrketräna före jobbet.
Istället programmerade jag in intervaller på klockan: 10x200 meter med 30 sekunders ståvila mellan varje. Det tyckte jag var en bra kompromiss. Springa "fort" men ändå vila lite emellanåt. Farten pendlade mellan som bäst 4:12/km till långsamma 4:56/km (uppförsbacke). Det hade varit roligt att ha pulsbandet på, men det hade jag glömt.
Nästa vecka är två pass inplanerade med L på onsdag och fredag. Jag tänkte sedan skriva att jag ska försöka gå upp tidigt på tisdag och styrketräna före jobbet, men så tänkte jag på Sofys träffsäkra inlägg och skriver nu istället: På tisdag ska jag gå upp tidigt och styrketräna före jobbet.
Jakten på farten
Igår blev det både pizza och kanske lite för mycket rödvin så långpasset jag hade planerat på förmiddagen idag blev struket. Det dröjde till halv 5 innan jag kom iväg. Och det fanns inte mycket krut i benen alls. Ingenstans om jag ska vara ärlig. Det gick hyfsat snabbt i 3 km (5:27/km) men sedan orkade jag inte mer. Visst, jag borde ha pressat mig men kände att jag inte var på humör (jag har lite mental träning att ta tag i....).
Istället programmerade jag in intervaller på klockan: 10x200 meter med 30 sekunders ståvila mellan varje. Det tyckte jag var en bra kompromiss. Springa "fort" men ändå vila lite emellanåt. Farten pendlade mellan som bäst 4:12/km till långsamma 4:56/km (uppförsbacke). Det hade varit roligt att ha pulsbandet på, men det hade jag glömt.
Nästa vecka är två pass inplanerade med L på onsdag och fredag. Jag tänkte sedan skriva att jag ska försöka gå upp tidigt på tisdag och styrketräna före jobbet, men så tänkte jag på Sofys träffsäkra inlägg och skriver nu istället: På tisdag ska jag gå upp tidigt och styrketräna före jobbet.
Istället programmerade jag in intervaller på klockan: 10x200 meter med 30 sekunders ståvila mellan varje. Det tyckte jag var en bra kompromiss. Springa "fort" men ändå vila lite emellanåt. Farten pendlade mellan som bäst 4:12/km till långsamma 4:56/km (uppförsbacke). Det hade varit roligt att ha pulsbandet på, men det hade jag glömt.
Nästa vecka är två pass inplanerade med L på onsdag och fredag. Jag tänkte sedan skriva att jag ska försöka gå upp tidigt på tisdag och styrketräna före jobbet, men så tänkte jag på Sofys träffsäkra inlägg och skriver nu istället: På tisdag ska jag gå upp tidigt och styrketräna före jobbet.
fredag 8 augusti 2008
Tusingar och att ge allt!
Jag har varit mindre bra på att jämföra mina resultat för att se hur jag utvecklas. Därför bestämde jag mig för att springa intervaller idag och ha tiderna som utgångspunkt för min fortsatta träning. Och springa på samma ställe med jämna mellanrum för att se om jag blivit snabbare.
4x1000 meter verkade lagom med 2 minuter ståvila. Och jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig för fart. När jag sprang iväg såg jag att farten var 4:40 nånting så mitt mål blev att ingen tusing skulle få gå långsammare än 5 min. Den första slutade på 4:52. Efter den vände jag och sprang tillbaks. Det gick snabbare, 4:44. Det gick ju bra det här men det var rätt tungt och baksidan på mina lår var fortfarande väldigt stela efter styrketräningen i måndags!
Så när jag vände och stack iväg på den tredje sträckan började jag plötsligt tänka en massa negativa saker som att "jag kommer aldrig att orka att hålla farten" och "jag gick ut för hårt, f-n" och "det är ingen idé, jag lägger av". När jag tittade ner på klockan såg jag att farten var 5:03/km. Min första impuls var att stanna, men i samma sekund bestämde jag mig för att jag måste härda ut och fortsätta kämpa, trots att det kanske inte går så fort som jag vill och trots att det gör ont. Det är ju bättre att springa 1000 meter på 5:30 än att lunka den på 7 minuter. Och med lite mer j-r anamma kom jag iallafall fram på 5:00 blankt. Sista vändan gick på 4:50, vilket kändes hyfsat.
När jag traskade hem började jag fundera på det där med att ge upp. Jag har egentligen alltid gett upp för tidigt, oavsett om det gäller fysiska prestationer, plugg eller jobb. Jag har ofta en känsla av att jag kunnat ge mer. Och det ska jag göra också!
4x1000 meter verkade lagom med 2 minuter ståvila. Och jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig för fart. När jag sprang iväg såg jag att farten var 4:40 nånting så mitt mål blev att ingen tusing skulle få gå långsammare än 5 min. Den första slutade på 4:52. Efter den vände jag och sprang tillbaks. Det gick snabbare, 4:44. Det gick ju bra det här men det var rätt tungt och baksidan på mina lår var fortfarande väldigt stela efter styrketräningen i måndags!
Så när jag vände och stack iväg på den tredje sträckan började jag plötsligt tänka en massa negativa saker som att "jag kommer aldrig att orka att hålla farten" och "jag gick ut för hårt, f-n" och "det är ingen idé, jag lägger av". När jag tittade ner på klockan såg jag att farten var 5:03/km. Min första impuls var att stanna, men i samma sekund bestämde jag mig för att jag måste härda ut och fortsätta kämpa, trots att det kanske inte går så fort som jag vill och trots att det gör ont. Det är ju bättre att springa 1000 meter på 5:30 än att lunka den på 7 minuter. Och med lite mer j-r anamma kom jag iallafall fram på 5:00 blankt. Sista vändan gick på 4:50, vilket kändes hyfsat.
När jag traskade hem började jag fundera på det där med att ge upp. Jag har egentligen alltid gett upp för tidigt, oavsett om det gäller fysiska prestationer, plugg eller jobb. Jag har ofta en känsla av att jag kunnat ge mer. Och det ska jag göra också!
Tusingar och att ge allt!
Jag har varit mindre bra på att jämföra mina resultat för att se hur jag utvecklas. Därför bestämde jag mig för att springa intervaller idag och ha tiderna som utgångspunkt för min fortsatta träning. Och springa på samma ställe med jämna mellanrum för att se om jag blivit snabbare.
4x1000 meter verkade lagom med 2 minuter ståvila. Och jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig för fart. När jag sprang iväg såg jag att farten var 4:40 nånting så mitt mål blev att ingen tusing skulle få gå långsammare än 5 min. Den första slutade på 4:52. Efter den vände jag och sprang tillbaks. Det gick snabbare, 4:44. Det gick ju bra det här men det var rätt tungt och baksidan på mina lår var fortfarande väldigt stela efter styrketräningen i måndags!
Så när jag vände och stack iväg på den tredje sträckan började jag plötsligt tänka en massa negativa saker som att "jag kommer aldrig att orka att hålla farten" och "jag gick ut för hårt, f-n" och "det är ingen idé, jag lägger av". När jag tittade ner på klockan såg jag att farten var 5:03/km. Min första impuls var att stanna, men i samma sekund bestämde jag mig för att jag måste härda ut och fortsätta kämpa, trots att det kanske inte går så fort som jag vill och trots att det gör ont. Det är ju bättre att springa 1000 meter på 5:30 än att lunka den på 7 minuter. Och med lite mer j-r anamma kom jag iallafall fram på 5:00 blankt. Sista vändan gick på 4:50, vilket kändes hyfsat.
När jag traskade hem började jag fundera på det där med att ge upp. Jag har egentligen alltid gett upp för tidigt, oavsett om det gäller fysiska prestationer, plugg eller jobb. Jag har ofta en känsla av att jag kunnat ge mer. Och det ska jag göra också!
4x1000 meter verkade lagom med 2 minuter ståvila. Och jag hade ingen aning om vad jag kunde förvänta mig för fart. När jag sprang iväg såg jag att farten var 4:40 nånting så mitt mål blev att ingen tusing skulle få gå långsammare än 5 min. Den första slutade på 4:52. Efter den vände jag och sprang tillbaks. Det gick snabbare, 4:44. Det gick ju bra det här men det var rätt tungt och baksidan på mina lår var fortfarande väldigt stela efter styrketräningen i måndags!
Så när jag vände och stack iväg på den tredje sträckan började jag plötsligt tänka en massa negativa saker som att "jag kommer aldrig att orka att hålla farten" och "jag gick ut för hårt, f-n" och "det är ingen idé, jag lägger av". När jag tittade ner på klockan såg jag att farten var 5:03/km. Min första impuls var att stanna, men i samma sekund bestämde jag mig för att jag måste härda ut och fortsätta kämpa, trots att det kanske inte går så fort som jag vill och trots att det gör ont. Det är ju bättre att springa 1000 meter på 5:30 än att lunka den på 7 minuter. Och med lite mer j-r anamma kom jag iallafall fram på 5:00 blankt. Sista vändan gick på 4:50, vilket kändes hyfsat.
När jag traskade hem började jag fundera på det där med att ge upp. Jag har egentligen alltid gett upp för tidigt, oavsett om det gäller fysiska prestationer, plugg eller jobb. Jag har ofta en känsla av att jag kunnat ge mer. Och det ska jag göra också!
torsdag 7 augusti 2008
Kort lunchpass i gymmet
Min kompis R och jag körde ett ganska kort pass på gymmet. 5 minuter rodd följdes av 3x15 hammercurl (7 kg), 3x15 tricepspress (15 kg) och 3x12 axelpress (7 kg). Sedan skulle jag ge mig på plankan. Det blev 3xmax (1:22, 1:30, 1:40) och som avslut 3x10 sidvridning på boll.

Alltså, jag är inte speciellt förtjust i plankan. Jag hinner aldrig stå särskilt länge förrän det gör ont nästan överallt. Och till skillnad från annan smärta jag känner under träning så klarar jag inte av den här utan ger upp rätt tidigt. Jag skulle verkligen vilja vara en av dem som skulle kunna planka bort flera minuter. För att göra det måste jag bli mycket bättre på att stå ut med smärtan.

Alltså, jag är inte speciellt förtjust i plankan. Jag hinner aldrig stå särskilt länge förrän det gör ont nästan överallt. Och till skillnad från annan smärta jag känner under träning så klarar jag inte av den här utan ger upp rätt tidigt. Jag skulle verkligen vilja vara en av dem som skulle kunna planka bort flera minuter. För att göra det måste jag bli mycket bättre på att stå ut med smärtan.
Kort lunchpass i gymmet
Min kompis R och jag körde ett ganska kort pass på gymmet. 5 minuter rodd följdes av 3x15 hammercurl (7 kg), 3x15 tricepspress (15 kg) och 3x12 axelpress (7 kg). Sedan skulle jag ge mig på plankan. Det blev 3xmax (1:22, 1:30, 1:40) och som avslut 3x10 sidvridning på boll.

Alltså, jag är inte speciellt förtjust i plankan. Jag hinner aldrig stå särskilt länge förrän det gör ont nästan överallt. Och till skillnad från annan smärta jag känner under träning så klarar jag inte av den här utan ger upp rätt tidigt. Jag skulle verkligen vilja vara en av dem som skulle kunna planka bort flera minuter. För att göra det måste jag bli mycket bättre på att stå ut med smärtan.

Alltså, jag är inte speciellt förtjust i plankan. Jag hinner aldrig stå särskilt länge förrän det gör ont nästan överallt. Och till skillnad från annan smärta jag känner under träning så klarar jag inte av den här utan ger upp rätt tidigt. Jag skulle verkligen vilja vara en av dem som skulle kunna planka bort flera minuter. För att göra det måste jag bli mycket bättre på att stå ut med smärtan.
onsdag 6 augusti 2008
Tisdagens tempopass
Först tänkte jag inte springa utan åka till simhallen, men när jag tänkte efter kändes det ännu jobbigare så det blev den ursprungliga planen dvs löpning med L.
Regnet hade upphört men vi ville inte ge oss på några geggiga stigar utan kom överens om en asfaltsrunda på ca 40 minuter. Och det fick absolut inte bli något 6 min/km-pass. Och tänka sig, det slutade med 5,8 km på 32,24 dvs 5,35/km, en klar förbättring mot de senaste passen. Vi har ju tidigare snackat oss runt våra rundor och faktum är att det gick att prata i 5,35-tempo också (även om det var lite flämtande)!
Dessutom har foten blivit mycket bättre de senaste dagarna. Det känns nästan ingenting alls. På torsdag är det dags för intervaller igen!
Regnet hade upphört men vi ville inte ge oss på några geggiga stigar utan kom överens om en asfaltsrunda på ca 40 minuter. Och det fick absolut inte bli något 6 min/km-pass. Och tänka sig, det slutade med 5,8 km på 32,24 dvs 5,35/km, en klar förbättring mot de senaste passen. Vi har ju tidigare snackat oss runt våra rundor och faktum är att det gick att prata i 5,35-tempo också (även om det var lite flämtande)!
Dessutom har foten blivit mycket bättre de senaste dagarna. Det känns nästan ingenting alls. På torsdag är det dags för intervaller igen!
Tisdagens tempopass
Först tänkte jag inte springa utan åka till simhallen, men när jag tänkte efter kändes det ännu jobbigare så det blev den ursprungliga planen dvs löpning med L.
Regnet hade upphört men vi ville inte ge oss på några geggiga stigar utan kom överens om en asfaltsrunda på ca 40 minuter. Och det fick absolut inte bli något 6 min/km-pass. Och tänka sig, det slutade med 5,8 km på 32,24 dvs 5,35/km, en klar förbättring mot de senaste passen. Vi har ju tidigare snackat oss runt våra rundor och faktum är att det gick att prata i 5,35-tempo också (även om det var lite flämtande)!
Dessutom har foten blivit mycket bättre de senaste dagarna. Det känns nästan ingenting alls. På torsdag är det dags för intervaller igen!
Regnet hade upphört men vi ville inte ge oss på några geggiga stigar utan kom överens om en asfaltsrunda på ca 40 minuter. Och det fick absolut inte bli något 6 min/km-pass. Och tänka sig, det slutade med 5,8 km på 32,24 dvs 5,35/km, en klar förbättring mot de senaste passen. Vi har ju tidigare snackat oss runt våra rundor och faktum är att det gick att prata i 5,35-tempo också (även om det var lite flämtande)!
Dessutom har foten blivit mycket bättre de senaste dagarna. Det känns nästan ingenting alls. På torsdag är det dags för intervaller igen!
måndag 4 augusti 2008
Bra pass - trots musiken!

Det var två killar i jobbgymmet och Bandit på radion. Men eftersom jag hade med mig telefon och hörlurar gjorde det inte så mycket. Det dröjde dock inte länge förrän öronen blivit så svettiga att hörlurarna ramlade ut hela tiden så jag tog ut dem och fick stå ut med rocken.
Jag började med 10 minuters uppvärmning på cykel. Under tiden jag satt där funderade jag på vilka styrkeövningar jag skulle köra sedan, men jag kunde inte riktigt bestämma mig. Istället för att slösa tid på att grubbla på det under själva styrketräningen bestämde jag mig för att varva styrka med kondition och fortsätta planera under konditionsdelarna.
Det blev såhär:
10 minuter cykel
3x12 hantelrodd
3x30 situps på boll
5 min cykel
3x20 liggande benlyft bakåt, som jag hittade hos Caroline
3x20 liggande ländryggslyft
3x30 sneda situps på boll
5 min rodd
15+10+12 ihoprull+armhävning på boll
5 min cykel
Det var en bra taktik att peta in lite kondition mellan övningarna. Då hann jag aldrig slöa till. Så här i efterhand kan jag undra varför jag inte körde såna här pass när foten inte höll för löpning, istället för att deppa ihop.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)