Om alternativa träningsformer

Idag spelade jag badminton med några på jobbet. Vi spelade dubbel och det visade sig ganska tidigt att jag inte var den lysande stjärnan i gruppen. Det finns tillfällen då jag inte har något problem med att vara sämst i idrottssammanhang och i bilen på vägen hem började jag fundera på varför det just idag var väldigt jobbigt att vara den med avgjort flest ramträffar och missar. Jo, antingen ska jag behärska det jag håller på med eller så ska min brist på talang inte drabba nån annan. Det är helt ok att spela badminton mot nån som är bättre, med någon är en annan sak. Ingen ska behöva lida för att jag irrar omkring.

Innebandy brukar jag sällan vara bäst i, men jag kan läsa spelet och passar och skjuter hyfsat bra. Dessutom går det att väga upp bristande teknik med att kämpa mer.

Å andra sidan var jag med i ett korplag i fotboll under några säsonger och är det inte en klubba mellan mig och bollen blir det problem direkt. Visst, jag läste spelet hyfsat här också men så fort någon passade bollen till mig fick jag panik och sparkade undan den. Min bollkänsla sitter definitivt inte i fötterna. Hade det inte varit enorm brist på folk så hade jag aldrig varit med.

Ett tag var det volleyboll som gällde och eftersom händerna är inblandade gick det väl något bättre än på fotbollsplanen men jag är fortfarande inte stabil. Och efter att en motspelare smashat mig i huvudet två gånger gick luften liksom ur mig.

Ja just det, höll på att glömma skollaget i rinkbandy. Jag tyckte vi skulle ställa upp med ett lag och tyckte väl det var en kul grej. Har man humor så är det verkligen en kul grej. Att finta utan skridskor är en sak, med skridskor en helt annan. Det var tur att vi hade en Jenny i laget. Hon gjorde alla våra mål och vi gick till final i DM och slog ut ett lag som hade lånat ihop dräkter från Sirius. När slutsignalen gick och vi hade vunnit föll de ihop på isen och grät. Jag tyckte nästan lite synd om dem.

Det är säkert nyttigt att utmana sig själv och ge sig utanför bekvämlighetszonen. Men, jag tänker ändå be att bli bortplockad från badmintonlistan!