Självinsikt

Vi är några stycken som brukar träna ihop i jobbgymmet. En av dem är B1. Han kallas så för att inte blandas ihop med B2, en kille med nästan samma namn på avdelningen.

B1 tränar varje dag, minst ett pass. Gym, löpning och thaiboxning. Säkert nåt annat också som jag inte känner till. B1 brukar löpträna ett par gånger i veckan med en kille som också jobbar på banken. Det var B1 som en gång föreslog att jag skulle hänga med de ut på en av deras vanliga 11 km-rundor. "Du hänger lätt med, vi kör långsamt, runt 5:15-tempo". Jo tjena, långsamt för vissa, blodsmak för andra.

B1 ska springa Göteborgsvarvet. För några månader sedan pratade vi om sträckan och han sa att han inte visste om han skulle klara att springa så långt (yeh, right). Förra helgen hade han varit ute och sprungit 20 km. På 1:40.
"Det var bra, vilken tid satsar du på?", frågade jag.
"1:50", svarade han.
"Men du sprang ju 20 km på 1:40. Det borde väl gå snabbare än 1:50?"
"Jo, men det är ju 21,1 km, inte 20".
Jo, förvisso.

Idag när vi åt lunch berättade B1 att han hade sprungit 17 km igår kväll. På 1:20. Det hade gått "sjukt" lätt. Jag tycker att det ska bli otroligt spännande att se vilken tid han kommer att göra på Göteborgsvarvet. Det lär ju knappast gå på 1:50 iallafall!